Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan mot Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men alla dessa koloniala rovtåg har dock varken löst
Japans råvaruproblem eller dess avsättningsproblem. De
erövrade områdena kan inte ge Japan nödigt kol, järnmalm, olja,
bomull o. s. v. Lika lite kan de ersätta den amerikanska,
kinesiska och indiska avsättningsmarknaden. Visserligen är
Mandsjuriet ett område med stora ekonomiska
utvecklingsmöjligheter, men att utveckla dem därtill fordras större kapital än
Japan kan åstadkomma. Japans härskande klasser och med
dem militaristerna söker därför lösningen genom fortsatt
kolonial utvidgning, genom nya krig.
Japan i världshushållningens kris.
Japans hushållning har egentligen alltsedan krigets slut
stått i kronisk kris. Världskapitalismens kris skärpte
naturligtvis ytterligare denna. Det märktes i en stark tillbakagång
i utrikeshandeln, ett starkt prisfall och en stark inskränkning
i produktionen, alltsammans företeelser som har synts mindre
i Japan än i andra länder — helt enkelt därför att här rådde
kris redan förut.
Den japanska kapitalismens starka monopolistiska
organisation möjliggjorde att man i hög grad kunde avvältra krisen»
bördor på den arbetande befolkningen. Industrin
organiserade produktionsinskränkning. Arbetsfrekvensen var 1931 redan
nere i 74,7 % mot år 1926. Och inte minst drabbade krisen
bönderna, med prisfall i två huvudprodukter: ris och siden.
Rispriset har fallit till hälften mot år 1926. Vad
arbetarklassen beträffar har kapitalismen också använt nödläget och
överflödet på arbetskraft till att ytterligare pressa ner lönerna.
Men krigsindustrin har alltjämt arbetat för’fullt!
Japan har det ganska svårt i sin kamp mot Kina.
Bojkotten av japanska varor fortsatte och stärktes bara genom
angreppet på Shanghaj. Japans export på Kina har smält ihop
till ett minimum, i miljoner jen: juli 1931 23,7, oktober 10,6,
december 5,4. Bojkottrörelsen mot japanska varor i U. S. A.
hotar hälften av den japanska exporten och skulle betyda en
katastrof för utrikeshandeln. Leveranserna till kriget i
Mandsjuriet och Kina har inte kunnat mildra krisens verkningar.
Valutans urvattning har dessutom fört in ett nytt viktigt
element i den japanska hushållningens upplösning.
Den allmänna svagheten hos den japanska imperialismens
ekonomiska bas pressar Japans härskande klasser till att
erövra kolonier för säkerställande av råvarukällor och
avsättningen för industrin, vars inhemska marknad är alldeles för
trång tack vare böndernas ytterliga armod och arbetarna»
oerhört låga löner. Men denna utvidgningsprocess för med
sig som reaktion från annat håll en minskning i
utlandsav-sättningen genom bojkotten i Kina och den växande bojkott-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
