- Project Runeberg -  Folklig Kultur / 1940. Årgång V /
19

(1940-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARBETET I MUSIKCIRKLARNA

tror inte, att det är en överdrift att
påstå, att musikintresset har ökat på de
sista åren — och det finns till och med
ett eller annat fall, där man tycker att
musikverksamheten absorberar för
mycket intresse och att den gynnas på
bekostnad av andra studieämnen. Men än
är det sannerligen inte för mycket musik
inom folkrörelserna, och än finns det
mycket att göra som är värt att göra,
både då det gäller att väcka ett ännu
bara slumrande intresse och då det gäller
att förbättra kvalitén inom de redan i
gång varande cirklarna av olika slag.

Jag skall i det här sammanhanget bara
helt kort beröra en gren av
verksamheten, nämligen den som det just nu bör
ligga närmast för
bildningsorganisationerna att ta hand om, därför att vi där
har den största bristen i vår allmänna
musikaliska fostran. — Det gäller
instrumentalmusiken. Den vokala musiken —
sången, och särskilt körsången ■—- har
onekligen varit jämförelsevis
uppmärksammad och gynnad, jämfört med den
instrumentala musiken. Och ändå torde
väl ingen vilja bestrida, att det är
instrumentalmusiken, som betytt mest i
utvecklingen av sången och musiken till vad det
nu är. Instrumenten har berikat och
utvecklat våra musikaliska
uttrycksmedel, och vi bör inte i fortsättningen
ställa dem i skuggan, trots att vi kan
använda också vår talappart som ett
musikinstrument.

Då nu Radiotjänst vill räcka en
hjälpande hand till den instrumentala
musiken och till de cirklar och grupper som
sysselsätter sig med samspelning, så
betyder inte heller detta någon
underskattning av sångens värde. Vad som denna
gång avses är att stödja de små
ensembler som lokalt har så stor uppgift att
fylla men som i sitt arbete har så svåra
problem att brottas med. Utom de
ekonomiska svårigheterna -— sora för övrigt
förorsakar de flesta musikcirklar stora
bekymmer — har dessa orkestrar eller
samspelscirklar en annan speciell
svårighet — nämligen att göra sig gällande.
Det fordras mera nu än förr av dessa
små orkestrar i landsorten, därför att

pretentionerna på orkestermusik och
orkesterklang har stigit — ett faktum, som
var och en efter eget gottfinnande må
risa eller rosa radion och ljudfilmen och
grammofonen för.

Men att pretentionerna har stigit är ju
glädjande, och det får inte avskräcka alla
små orkestrar och kapell att ta upp en
ädel tävlan. De ha åtminstone en fördel
framför den mekaniska musiken — att
stå i närmare kontakt med åhörarna.

Amatörensemblerna och alla som
överhuvud bedriver musicerande som hobby,
bör känna sig tacksamma över och
utnyttja vad de kan få höra och studera
genom radion — åtminstone om de är
besjälade av det sanna studieintresset.
Jag hoppas, att alla de musikcirklar som
hittills i allmänhet haft sitt arbete
begränsat till praktiska studier tar
tillvara denna möjlighet till ett mera
ingående och detaljerat studium av de
musikverk som typprogrammen upptar.
Det är gott och väl att spelglädjen finns,
men den behöver ingalunda äventyras
genom en intimare kontakt med det som
spelas — tvärtom!

Man kan i många fall med fog kritisera
cirklarnas repertoarval, därför att de
gärna vill spela svårare saker än de
behärskar, och det är med tanke på detta,
som de fastställda programmen valts
bland tekniskt lätta verk. En och annan
cirkel kommer kanske att finna de
föreslagna typprogrammen väl enkla att
gripa sig an med. Men tänk på, att det är
mera vunnet att spela en lättare
komposition bra, än att ge sig i kast med
större, för svåra och krävande tonkonstverk,
även om det är frestande. Också för dem
som besitter kunskap och rutin bör det
vara givande att ibland spela små, lätta
saker och istället kunna göra dem så
mycket mer utsökt. Och det allra
enklaste stycke kan innehålla massor av små
detaljer, vars finess man först uppfattar
vid närmare studier. Att studera få saker
ordentligt är roligare och ger mer
musikupplevelser, än att utan större
eftertanke och med endast njutning för örat
rafsa igenom en hel massa musik.

19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:32:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folklig/1940/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free