Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEMOKRATINS ANDLIGA GRUND
mycket skolan gör i denna sak. Att
för eleverna analysera
demokratins andliga grundvalar blir här den
enskilde lärarens uppgift. Ty
läroböckerna innehåller intet om slika
ting, och detta beklagliga faktum
bevisar, hur demokratin försummat
att vårda den grund, varpå den
själv bygger. Mest därför att den
trott sig vara självklar. Samma
anklagelse kan även riktas mot
högskolorna och universiteten. Har
icke även dessa anstalter varit på
väg att skilja kunskapslivet från
allt etiskt innehåll? Kanske vill
man invända, att det är
kristendomsundervisningens sak att
klargöra vår kulturs och demokratis
andliga grund. Det är det icke: den
grunden hör oupplösligt samman
med alla ämnen och kunskapsom-
råden. Politiken har väl varit den
minst etiska av alla mänskliga
livsyttringar med känt resultat.
Ohyggliga erfarenheter ligger förvisso
bakom följande ord av H.
Rausch-ning i "Nihilismens revolution".
"Det har hittills ansetts som ett
typiskt tecken på småborgerligt
tänkesätt att anlägga moraliska
synpunkter på det politiska livet.
Jag tror, att det är på tiden att
korrigera denna uppfattning. Inte ens
den nyktraste realpolitik kan
undvara de äkta etiska motivens
järnhårda fundament. Våldets diktatur
lever av den gamla etiska kraft,
som ännu sedan gångna tider finns
kvar hos massan. Så snart den sista
resten har förbrukats, svävar den i
luften och blir den svagaste av alla
politiska regimer."
Samverkande bildningsförbunden
hade sitt årsmöte i Stockholm lördagen
den 9 mars. Årsmötesförhandlingarna
präglades i hög grad av de speciella
uppgifter det fria bildningsarbetet under
denna kristid ställts inför. Styrelsen
hade vid sitt sammanträde före årsmötet
beslutat överlämna en skrivelse till
ecklesiastikministern med begäran om snabb
utredning rörande åtgärder för
civilbefolkningens kulturella omvårdnad under
orostider. Skrivelsens innehåll återgives
på annat ställe i detta nummer. Att
åtgärder av detta slag böra företagas och
företagas snabbt, klargjordes också
genom det anförande, som den finske
folkbildningsmannen fil. mag. Pekka Railo
höll vid årsmötet. Railo, som är en av
de ledande krafterna inom ABF:s finska
broderorganisation, gav en ytterst
intressant skildring av det finska
folkbildningsarbetets nuvarande uppgifter och
möjligheter. Han framhöll bl. a., att
reseförhållanden och postförbindelser
försvårats i hög grad genom kriget och att man
därför icke hade möjligheter att från den
centrala ledningen organisera
verksamheten som förr. Man var emellertid nu
i full färd med att lägga upp arbetet efter
de linjer de nya förhållandena krävde.
Årsmötesförhandlingarna leddes av
Samverkande Bildningsförbundens
ordförande H. Elldin. Berättelserna
godkändes och ansvarsfrihet beviljades.
Styrelseledamöter och funktionärer
omvaldes.
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
