Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERA TURSPEGEL
Finland àv i går och i dag.
C. A. J. GADOLIN: Finland av i
går och i dag. Kooperativa
Förbundets förlag. Kr. 4: —.
Andra upplagan.
Sedan dr C. A. J. G a d o 1 i n s
innehållsrika bok Finland av i går och i
dag utkom år 1938, har dels denna i så
många avseenden upplysande
framställning blivit allmänt uppskattad och fått
en storartad spridning, dels ha
förhållandena i Finland undergått en våldsam
förändring. Finland av i dag står oss i
Sverige närmare än på länge. Vårt
intresse för land och folk är lika levande
och vaket, för att inte säga spänt, som
det ständigt var under det nyss
genomkämpade, ohyggliga kriget mot en
fruktansvärd övervakt. Trots förluster i
både landområden, människoliv och
ekonomiska värden har Finland gått oskadat
men väl skakat ur denna farliga kamp.
Hur har detta resultat varit möjligt —
hur var denna nationella styrka
framska-pad under fredsåren efter
självständighetskampens och det röda uppropets år?
undrar man. Och hur ligger de inre
förhållandena till för den demokratiska
statens utveckling och folkets framtid? Det
är inte bara grannskapet och vår
samhörighetskänsla eller det osäkra tidsläget
som gör sådana frågor påträngande. Den
finska statens och folkets problem är i sig
själva ytterst intressanta, delvis
brännande aktuella. Därtill står det väl nu klart
för oss alla, att vi nordbor på vardera
sidan om Bottenhavet måste allt bättre
lära ömsesidigt känna varandra och
samtidigt på många sätt hämta lärdomar hos
varandra. Inte minst på detta sätt blir vi
i stånd att stärka vår gemenskap och
trygga vår frihet och kultur.
Det måste därför väcka
tillfredsställelse och förväntan då dr Gadolins bok nu
utkommer i en ny och väsentligt tillökad
upplaga. Inte mindre än tre nya avsnitt
är inarbetade i framställningen, under
det denna på ett par andra ställen är
något förkortad och omarbetad. Denna
omarbetning är man inte överallt glad för,
men det nya är desto mer värdefullt, så
långt det gäller kapitlen "Den
kooperativa rörelsen i Finland" och "Sociala
förhållanden". I den mycket
sammanträngda avfattningen finner man här bl. a. ett
viktigt statistiskt material, och liksom
tidigare ger dr Gadolins knappa och
konkreta, nog så personliga stil läsaren
tillfälle till allehanda egna funderingar. Det
är i själva verket ett så rikhaltigt stoff i
denna nyktra berättelse om dagens
Finland att man sitter med en önskan att
snart få se varje underavdelning utökad
till en avsevärt större framställning. De
olika rubrikerna under kap. X "Sociala
förhållanden" är följande: Sociala
grupper och löneförhållanden, Bostadsfrågan,
Folkvård och kriminalitet, Upplysning
och sport.
Ur kap. VII om kooperationen må
citeras: "Finlands folk har över huvud taget
sinne för organisation. Då man betänker
att småbruket i Finland är av
jämförelsevis ungt datum, måste man imponeras av
ali den självverksamhet till förmån för
produktion och samarbete som gjorts.
Härtill kommer ett vidsträckt kulturellt
upplysningsarbete, vilket omnämnts i
annat sammanhang. Hela denna
organisatoriska underbyggnad, vars praktiska
gestaltningsform utgör kooperationen, har
naturligtvis bidragit till den starka
politiska ställning som Finlands småbrukare
i det s. k. agrarpartiets gestalt inneha. Ur
detta partis leder har även den
nuvarande presidenten K. Kallio framgått."
Dr Gadolin är ekonom, och man kan
inte vänta att någon större del av hans
bok skulle upptas av kulturella frågor
eller kulturhistoria. Men det är likväl
mindre än som måste räknas för
åtminstone önskvärt i en så viktig och på
andra områden grundlig översikt över vårt
frändefolks historia och nutid. I de nya
kapitlen med de hopade namnen och
siffrorna kan också framställningen bli
både tung och besvärlig. En smula mer om
kulturlivet än ett fåtal tillfälligt valda
namn på författare, målare och musiker
skulle rent av ha lättat upp och givit färg
åt några tråkiga sidor. Det blir också en
lite förarglig brist i vår kunskap om Fin-
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
