- Project Runeberg -  Folklig Kultur / 1940. Årgång V /
165

(1940-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Allvetande guide

Av RICKARD LINDSTRÖM

Jag reste en solstrålande
majdag detta år med båt från Klara
strand till Drottningholm. Då
upplevde jag — fast i omvänd
ordning — Fredmans epistel n:o 48,
varuti avmålas Ulla Winblads
hemresa från (Stora) Essingen en
sommarmorgon 1769. Movitz stötte i
lurn åt en skuta och Ulla frågade,
varifrån den kom:

Ifrån Lovön komma vi,
med grönsaker, silleri,
mjölk och äpplen klara.

Och så i en följande strof:

Si, där har du Essingen,
gröna trän och pålar.

Detta stämmer icke om Lilla
Essingen nu för tiden. Det mesta av
grönskan har dött under moderna
hyreshus. Ekensberg är däremot
icke helt förlorat:

Ser du Ekensberg? Gutår!
Hör, hur folket trallar!

Värdshuset vid Ekensberg är
borta och kägelkloten rulla väl icke
vidare på detta ställe. Litet natur
finns dock kvar.

Vidare går färden förbi
Marieberg och Lazari palats, d.v.s.
Serafimerlasarettet. Men när Bellman
talar om att "ren syns Skinnarvi-

ken", så bevisar han att han är en
klassiker. Ty Skinnarviken har
fyllts igen och minnet av namnet
lever i Skinnarviksbergen blott.

1 snart sagt alla Bellmans dikter
finnes erinringar om platser i
Stockholm och dess närhet. Även
om tiden har gjort stora
förändringar på ett par hundra år, så
torde ingen människa bland de nu
levande få den rätta färgen på de
bellmanska mästerverken utan att
någorlunda känna till deras scener.
För att kunna låta fantasin riktigt
taga ut sin rätt omkring episteln n:o
34 om Movitz kvarter i
Kolmätar-gränden, måste man ha traskat i
denna gränd. Den är visserligen
annorlunda än på Bellmans tid, då
dess drag voro dessa:

Skådom nu Kolmätargränden,
smal och smutsig, full med grus!
Rådstutaket synns vid änden,
sen blott krog och jungfruhus.
Ur ett bugnat fönstergaller
syns en nymf med skinnkarpus.
Strax burdus
slagsmål och skvaller,
nakna hjässor, tomma krus.

Men mycket av stämningen finns
ännu kvar liksom över Fiskartorpet
— Ä’ke det gudomligt!" —,
Djurgården, Haga, Katarina kyrkogård

165

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:32:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folklig/1940/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free