Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetet bli föremål för och bedömas efter
statistiska beräkningar, vilka — givetvis
med ett visst fog — anses mer eller
mindre otillfredsställande, har han en
sannolik förklaringsgrund till att sådana
undersökningar som den ifrågavarande
endast i viss begränsad utsträckning kunna
genomföras och kanske sedan, som här
blivit fallet, representera endast en
mindre del av dem man önskat få med.
Klyftan mellan vad som kunde och borde ha
kommit in ifråga om material och vad
som faktiskt inkommit blir följaktligen
mycket stor. Vid personliga
förfrågningar och påstötningar om insändandet av
material har det ofta hänt, att man
uttryckt sin tillfredsställelse med det
samarbete, som inletts mellan
huvudorganisationerna, och den
förmedlande verksamhet dessa öppnat. Man har
insett, att detta samarbete både
betytt ökade möjligheter att få fram och
utnyttja ökade anslag från det allmänna
och skapa en utjämning mellan olika
delar av landet. Samtidigt har
emellertid ofta från lokalorganisationernas
sida förmärkts en viss fruktan — i
det stora hela fullkomligt obefogad men
till sitt innehåll i och för sig sund och
försvarlig — att riksorganisationerna i
sin samarbetsiver alltför mycket skola
sträva efter en likartad inställning och
fastställa regler och former för
verksamheten, som kringskära den lokala
självständigheten. En undersökning som
denna, måste i mycket hög grad sägas ifråga
om resultatet vara beroende av
studieledarens personliga intresse och tid att
lägga ner arbete på utarbetandet av
svaren. I regel utgöras studieledarna av
personer, som äro hårt pressade av
många uppdrag. För många av dem
har utan tvivel besvarandet av
frågeformulären tett sig så tidsödande att
man helt avstått från att ge sig in
på uppgiften. En del studieledare ha
väl också vid granskningen av sina
cirklars arbete varit så kritiska, så
överkänsligt kritiska, att de ansett sitt
arbete vara av sådan art, att åt detta
icke lämpligen kunde eller borde gi-
vas en allmän kännedom genom de
utförliga deklarationer frågeformulären
faktiskt avkrävde dem, vilka togo sin
svarsuppgift på fullt allvar. Att
därvidlag i många fall självkritiken säkerligen
varit för stor, strängheten i de egna
fordringarna gått för långt, måste nog
anses ganska uppenbart. Å andra sidan
kan det förvisso icke bestridas, att i
åtskilliga fall det uteblivna deltagandet
berott på en fullt befogad svaghetskänsla,
ett tyst erkännande av det faktum, att
man icke lyckats så som man hoppats.
Men i samtliga dessa fall tycker man
dock, att ärligheten mot
bildningsverksamheten bort föranleda en klar
deklaration av verksamheten och ett öppet
erkännande av det bristfälliga. Man får
emellertid hoppas, att själva
undersökningen hos många framkallat en uppriktig
självrannsakan och ett bestämt försök att
söka nå bättre resultat. Om så verkligen
skett, skulle följaktligen undersökningen
kunna sägas ha fört med sig direkta och
betydelsefulla resultat, även om detta
icke omedelbart eller i detta
sammanhang kunnat centralt inregistrerats.
Sedan tillkommer att för en del
medlemmar utan tvivel varje undersökning
ter sig som onödig; de ha ingen lust att
göra den hemställande myndigheten en
tjänst, som de, ehuru felaktigt, dock fullt
och fast tro att blott den
uppgiftskrävan-de parten får nytta av. De anse
följaktligen, att alla undersökningar äro
självändamål, och förstår ej, att dessa ske för
deras eget bästa, just för att den centrala
myndigheten skall slippa bli en
mekanisk inregistreringsapparat utan istället
en andlig förnyare och en förmedlare
av pulserande liv.
Varje rörelse får väl också inom sig,
när den lämnat de första stapplande
stegen och nått en viss stabilitet både i
det lokala och centrala arbete, men mest
i det lokala, här och var dessa blaserade
typer, som antingen tro sig om att vara
fullkomliga och färdiga och som aldrig
skulle falla på tanken att besvära sig
med att fråga efter nytt, eller också
hamna i tankegångar, att det hela icke
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
