Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERA TURSPEGEL
ler som nu presenteras svensk publik.
Men där skymta också ännu olösta
sociala problem och på botten döljer sig
inte sällan en egenartad, nationell känsla
som bottnar i ett längesedan förflutet.
Som inledningsnovell står Jonas
Biliu-nas "En sorglig historia", en lantlig
melodram från det misslyckade
bondeupproret 1863. Den tolkar typiskt litauerns
frihetsbegär och berättar om hur
mödosam vägen var till oberoendet. V. Krèvè
— en av de främsta efterkrigsdiktarna—
har i "Herden" målat en bondsk pastisch
med den jorddoftande, ursprungliga
Jiraft som är honom egen; den lastgamle
herden Lapinas, som inte dör förrän
Grainis urgamla lind huggits ner, är en
praktfull typ, utstrålande den kloka
livsfilosofi och kvardröjande animism, som
man ännu tycker sig kunna förnimma i
det litauiska bondetemperamentet.
"Vero-nika" av A. Vienuolis tecknar en flickas
tragiska öde; en fattig jänta — tydligt
släkt med Frödings Ingalill — går i sjön
med sitt ofödda, oäkta barn då hon inte
kan bära byns omänskliga förakt och sin
egen skamkänsla. Ignas Seinius —
tidigare diplomat i Stockholm —
representerar en mera modern och intellektuell
författartyp. Den ena av hans båda
noveller ironiserar blodigt över den polska
knapadeln, som ville se allt litauiskt över
axeln, medan den andra är en känslig
historia från Stockholms skärgård.
Jur-gis Savickis — också han tidigare
diplomat i Stockholm — är representerad
med två novelletter. Den ena skildrar
med intagande psykologi den gamle
övergivne och hunsade flöjtisten Ziuogas,
den andra är en kostlig historia om en
bonde som dränker sin hund. Petrus
Cvirka är en strävare natur. Hans lilla
novell "Pojken som ville rida på en
hingst" är en skicklig studie av en
drängpojke, som mitt i kretsen av
drängar avlägger sitt ynglingaprov, men
torde endast ge en mycket ofullständig bild
av denne betydande unge diktare och
hans socialt betonade produktion.
C. H. J.
Demokratin.
EDUARD BENES:
Demokratien, dess nutid och
framtid. Översättning av Alf
Ahlberg. Natur och Kultur.
Pris häft. kr. 5:75, inb. 7:25.
Masaryks lärjunge, medarbetare och
slutliga efterträdare som president i den
olycksdömda tjeckoslovakiska
republiken intar på många sätt en särställning
bland de många av 1930-talets statsmän,
vilka nu framleva sitt liv i landsflykt.
Han kan sålunda med en bitter stolthet
förklara, att han under hela sin
stats-mannatid handlat efter de grundsatser,
som voro nödvändiga handlingsnormer,
om freden i Europa skulle kunna räddas.
Då genom andra demokratiers oförmåga
att upprätthålla samma grundsatser och
diktaturstaters förakt för allt vad normer
heter, hans eget land avkrävdes det
största avkall på statlig suveränitet som
någon stat dittills i vår tid ställts inför,
så var han redo att i fredens intresse
göra detta offer. Hans folk följde honom.
När han själv och folket får uppleva att
offret varit förgäves, ja, enligt mångas
mening fått en verkan motsatt den
åsyftade, är det begripligt om reaktionen
hos de bedragna blev bitter.
Varje ärlig läsare av Benes’ bok måste
dock med förvåning och beundran
konstatera att bitterheten är övervunnen
eller ock så behärskad, att den ingalunda
inverkar på författarens utredning av
sitt ämne.
Har ett sådant ämne aktualitet nu?
Naturligtvis har det så. Men kan man tala
om demokratin som något annat än
passerat och för närvarande utan betydelse?
Kan man i dessa dagar tala om
demokratins framtid? Benes kan det.
Liksom Masaryk är Benes en
mångsidigt bildad man, historiker, filosof och
moralist. Han moraliserar inte i negativ
betydelse, han filosoferar inte abstrakt,
som historiker är han inte enbart
tillbakablickande. Med historikens auktoritet
tecknar han de utvecklingslinjer, som
från Grekland, Rom, urkristendomen och
renässansen över franska revolutionen
och amerikanska
självständighetsförklaringen föra fram till 1900-talets
demokrati och strävanden till världsfred.
I korta, klara drag tecknar han
framväxten av Nationernas Förbund, Wilsons
strid och nederlag,
upplösningsfaktorerna i Genèvepolitiken. Det är tecknat av
en som varit med. Han söker skipa
rättvisa mellan stormakter och småstater.
Han är självklart part i målet, när han
skildrar konflikten mellan Tyskland och
266
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
