Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBILDNINGSARBETET I FÄLT K
tator. Det är troligtvis därför
exkursioner visat sig vara en populär
föreläsningsform. Publiken
använder både ögon och öron och
kunskaperna blir levande.
A ven med avseende på
studiecirkelverksamheten ha åtskilliga
värdefulla nya rön gjorts. Bl. a. ha
B-klassarnas insats i
bildningsarbetet visat att studenterna
(akademikerna) äro mera användbara som
folkbildare än man tidigare hållit
före. Deras kunskaper äro
visserligen inte alltid tillrättalagda med
hänsyn till praktiska uppgifter och
de ha ju sällan undervisningsvana.
Men företagsamhet och frimodighet
ha fått ersätta vad som brustit i
kunskaper och färdigheter. Man får
blott hoppas att
folkbildningsarbetet i sin helhet genom denna
verksamhet inom
militärförläggningarna kommer att tillföras många
goda nya lärarkrafter.
Under dessa förhållanden har
också
korrespondensundervisningen, när den anpassats efter
cirkelstudiet, visat sig vara en
ypperlig metod. Fördelen med en
pedagogiskt väl tillrättalagd kurs har
varit särskilt påfallande, när det är
tillgång på kvalificerade
studieledare, som ej ha
undervisningsvana. Korrespondensmetoden har
också inneburit möjlighet för
deltagarna att på egen hand fortsätta
studierna, om de av någon
anledning skiljas från cirkeln.
De ovissa framtidsutsikterna —
förflyttningar, kommenderingar,
permissioner, hemförlovningar —
tvingar med naturnödvändighet till
kortfristiga studier. Man samlas ett
par gånger kring en fråga, men
man bör ha möjlighet att därefter
kunna avsluta studiearbetet och ej
nödvändigtvis vara hänvisad att
blicka fram mot 15—20
cirkelsammanträden, innan man kan
överblicka ämnet och finna att
studierna ha sammanhang och mening. De
korta studierna måste självfallet
snarare gestaltas som en allmän
inledning till studium ii ämnet,
avsedd att väcka intresset för ämnet,
visa upp framkomliga vägar och
locka till fortsatt självverksamhet.
Detta verkar kanske ibland ytligt
och man måste säkerligen ge en
smula avkall på det gedigna och
grundliga, som ibland — när
studiecirkelarbetet är som bäst — kommer
till uttryck i svensk folkbildning.
Men det behöver nödvändigtvis inte
betyda mindre saklighet, ja mindre
effektivitet att dela upp den långa
studieterminen i flera små och det
stora omfattande ämnet i mindre,
väl avgränsade och inramade,
konkreta avsnitt. Detta skulle kanske
rent av kunna motverka den
tendens till avfall från studierna, som
annars är ovanligt hög inom våra
studiecirklar. Dylika studieplaner,
som nu utarbetats av Brevskolan,
betyder åtminstone en god
propaganda för studier.
Samma verkan skulle också en
korrespondenskurs knuten till
olika aktuella företeelser kunna ha. I
stället för ett planmässigt studium
av ett ämne, skulle en dylik kurs
omspänna olika ämnesområden,
som växla i varje studiebrev. Varje
297
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
