Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LlTTËRATURSPEGEL
svenskhetsvärden, kring vilka hela
folket numera samlats. Hos Berit Spong
finns säkert en äkta och djup
fosterlandskänsla. Men man misstager sig nog
knappast, då man i hennes betraktelser
utläser att svenskheten för henne ännu
alltför mycket är hennes egen,
högre-ståndsvenskhet från anno dazumal.
Framför allt är det övermod som
skymtar över högeridéernas och de militära
idealens förmenta identitet och deras
seger över de folkliga rörelsernas
internationalism och pacifism, vilka förmenas
ha visat sin ohållbarhet och sitt
allmänna vanvett, inte riktigt roligt. Inte för
att det är så viktigt, vad en politiskt sett
tydligen desorienterad dam tänker. Men
det är nog i alla fall skäl att se upp för
alla yttringar av bourbonmentalitet även
inom kvinnovärlden. Omsorgen om att
landet förvandlats från ett fattighus till
folkhem är dock den yttersta grunden
för att det nu finns många flera unga
män, villiga att offra liv och lycka för
vårt lands försvar, än förr. Det torde
uppväga att försvarsmiljonerna inte i tid
fått rulla. Segern för de folkliga
rörelserna är dock icke så säker ännu att de
ha råd till att vara ädelmodiga in
absur-dum. De bekännelser om ånger över
försummade försvarsåtgärder, som
generösa naturer inom våra led avgivit
ha i remarkabel grad icke framkallat
motsvarande syndabekännelser på de
överklasshåll, där man både före och
efter Finlands kamp mot
diktaturmakterna flirtat med den ena av dem!
Varför jag här i samband med Berit
Spongs lilla bok dröjt något vid detta
aspekt beror på att man känner en viss
oro för att i situationer, där samvetskrav
och frihetssträvan kunna ställa sig i
konflikt med den "mjuka kvinnligheten" av
det vedertagna traditionella slaget, denna
sorts kvinnlighet ej skall visa sig vara
motståndskraftig nog. Ifall männen i
deras värld påbjuda damerna den dyrkan
av brutal yttre framgång, vilken redan
hyllas av vissa av vårt lands s. k. andliga
ledare!
teniuueteia på
Folklig Kultur
1941!
Sveriges förste
film-diktare
HJALMAR BERGMAN: Film.
Bonniers. Kr. 11:—, inb.
15:—.
Hjalmar Bergman ägde en rent
fantastisk arbetsförmåga. Och ännu tio år
efter hans bortgång -— han dog
nyårsdagen 1931 — vilar åtskilliga postuma
arbeten opublicerade och obearbetade.
Hans litterära alstring har varit
föremål för åtskillig uppmärksamhet,
beundran och kritik. Men det finns en sida
av hans författarskap som hittills gåtts
förbi relativt obeaktad och som ännu
väntar på sin behandling: Hjalmar
Bergman som filmdiktare.
När man talar om den svenska filmens
storhetstid under åren omkring förra
världskrigets slut, talar man oftast endast
om Mauritz Stiller och Victor Sjöström.
I rättvisans namn bör man då även
nämna Selma Lagerlöf, utan vilkens litterära
tillgång den svenska filmens storhet
knappast kunde tänkas. Vid sidan av
henne torde Hjalmar Bergman vara den
svenska författare, vars alster flitigast
utnyttjats för film. Den svenska filmens
historia kan icke tecknas utan dessa
bägge.
Bland filmproducenterna har man
länge varit på det klara med
filmmanuskriptets nära nog avgörande betydelse
för en film, men icke så bland
biografpubliken. Där har man stirrat sig blind
på filmstjärnorna och i någon mån
filmregissörerna. Filmmanuskriptet är
dock filmens fundament och diktaren
filmens verkliga skapare, vars
intentioner givetvis kan förvanskas, men man
kan icke skapa en god film utan ett gott
filmmanuskript. Man behöver endast
nämna några av de senare årens bästa
filmer och författarnamnen bakom dem,
för att var och en ska inse detta faktum:
Pearl Buck: Den goda jorden, Rudyard
Kipling: Havets hjältar, James Hilton:
Adjö, mr Chips!, J. A. Cronin: Stjärnorna
390
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
