Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURSPEGEL
Storbritannien.
Det isolerade öriket, I—II.
Nordisk rotogravyr i
distribution. Pris per del
1: 50 kr.
I den utomordentligt välskrivna
uppsats, "Några ord om engelsmannen", som
inleder den 1 juli 1940 utgivna första
delen av detta samlingsverk, framhåller
Gustaf Hellström, att svenskens närmare
kännedom om engelsmannen är av
relativt sent datum. Under de senaste
decennierna har kontakten blivit så mycket
intimare på kulturlivets alla områden, men
alltjämt är vår kunskap om England och
dess innebyggare alltför bristfällig. Vår
bristande kunskap gör, att vi ofta ha svårt
att förstå de verkliga eller skenbara
motsättningarna i den engelska
nationalka-raktären, och vi ha t.ex. icke tillfullo
insett den dominerande roll som det
engelska gentlemannaidealet spelar för hela
folket. Hellström skildrar i sin uppsats
detta ideals uppkomst, omvandling och
innebörd. Den sistnämnda kan kanske
sammanfattas i orden: att vara människa
är förmer än att vara yrkesman och
specialist eller, med ett citat från Asta
Kihl-boms uppsats: "Kindness, humour, and
courage".
Samma första del innehåller bl. a.
också en uppsats av Bo Enander om
engelsk imperialism, vari författaren ger
en snabbskiss av den märkliga
utvecklingen från koloniriket till dominiernas
fria samarbete inom det brittiska
samväldet. Han berör också den
framgångsrika engelska försoningspolitiken i
erövrade områden, t. ex. mot boerna, och
diskuterar det brännande problemet om
Storbritannien och småstaternas
existensmöjligheter. Enanders framställning
kompletteras av Eli Heckschers artikel
"Vår skuld till engelsk
samhällsutveckling", där det bl. a. framhålles, hur starkt
och energiskt engelsmännen själva
bekämpat missförhållanden inom det egna
imperiebyggandet och vilken märklig
roll engelsmännen spelat icke endast i
slavhandeln utan också och framför allt i
kampen mot denna handel och mot
slaveriet överhuvud taget. Det sociala
reformarbetet började i England tidigare
än i något annat land, och från England
fick Geijer sina starkaste impulser till
sociala strävanden. Eli Heckscher
framhåller särskilt den lokala självstyrelsen,
likheten inför lagen och förkunnelsen av
de mänskliga rättigheterna som vårt
dyrbaraste arv från England.
G. Westin Silverstolpe redogör för
arbetsfördelningen inom det brittiska im-
periets näringsliv och för Englands
handel med de nordiska staterna. "För den
fria vägen västerut skall det svenska
näringslivet aldrig kunna finna ersättning
på andra håll."
I den i december 1940 utgivna andra
delen av samlingsverket skildrar Gunnar
Heckscher den engelska
parlamentarismens uppkomst, innebörd och
förutsättningar. Systemet förutsätter en viss
enighet i grundläggande frågor, framför allt
i viljan att bevara den nationella
självständigheten mot utländskt inflytande.
För alla engelsmän gemensamma
lynnesdrag underlätta systemets funktion, dit
hör lusten att diskutera och oviljan mot
intrång i yttrandefriheten,
kallblodighe-ten och förmågan att uthärda motgångar.
Anton Fridrichsen anser, att det
engelska folket i religionens historia
spelat en roll jämförbar med Israels. Från
England ha både Europa och Amerika
hämtat icke endast frikyrkligheten utan
också den socialt inriktade
kristendomen. Den religiösa demokratin,
friheten att följa sin övertygelse och bilda
kyrkor, sekter och grupper, ha
engelsmännen hävdat tidigare än andra folk,
och samtidigt är England de
interkon-fessionella rörelsernas och den moderna
ekumeniska samarbetstankens hemland.
Asta Kihlbom skildrade i första delen
den omvandling i demokratisk riktning,
som sedan 1902 försiggått inom det högre
skolväsendet, och i andra delen
kompletterar Greta Hedin denna skildring med
en redogörelse för "seniorskolans"
märkliga insatser i kampen mot den andliga
slummen och mot chauvinism och
kulturell isolering. Den officiella handboken
för lärarna framhåller, att brittisk
historia icke kan förstås annat än som en del
av ett större helt och att eleverna måste
läras att hysa sympati och respekt för
andra nationer och raser, vare sig de äro
motståndare eller vänner.
Gustaf Stridsberg hävdar i sin
intressanta uppsats "Geijers misstag", att
England icke missbrukat sin makt över
haven utan tvärtom låtit alla andra folk,
icke minst det tyska, få dela de fördelar,
som 1800-talets ekonomiska nyskapande
och relativa fredstillstånd medförde.
"Om de möjligheter för Europas smärre
stater, som alltjämt stodo till buds,
medan Englands dominerande ställning
tycktes ytterligare stärkt genom
världskrigets utgång, därom äga vi det oss
närmaste vittnesbördet i de nyss svunna
materiella glansdagar, som kallats Sveriges
andra stormaktstid."
Andra uppsatser, som här icke kunna
närmare omnämnas, skildra bl. a. de
engelska insatserna inom den naturveten-
398
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
