Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. G. C. BRANDT
ohållbara bevis för att styrka sina teser.
Att han skulle bli indignerad, om han
beskylldes för medveten lögn, vill han
sannolikt inte förneka, och den känslan
kan han möjligen nödtorfteligen förklara
även utifrån sin teori, men han skall
inte kunna förklara eller försvara, att han
med övertygelse — vad han faktiskt gör,
även om han förnekar det! —■ hävdar, att
han har "rätt" — ty rätt finnes inte på
det intellektuella planet om det saknas
på det moraliska.
Varken Törngren eller Hägerström
vilja bestrida, att det logiska omdömet har
verklighetsunderlag — ehuru den förre
som nämnts söker skydd mot de farliga
konsekvenserna av sitt medgivande i sitt
verkligen unika kryphål: logiken gör inte
anspråk på sanning! -— och Hägerström
blev väl salig på sin falska tro, att det
etiska omdömet saknar sådant underlag.
Hur falsk hans tro var visar hans egna
av Törngren gisslade inkonsekvenser och
kompromisser. Den djuplodande
själsläkaren, som redan anat sambandet
mellan alla värden, vilka göra anspråk på
objektivitet, skall sannolikt redan i sin
nästa bok (förslagsvis betitlad Moral är
hälsa!) påvisa, att i samma mån som de
etiska omdömena, vilka i varje fall äro
faktiska, syssla med frågan om vad som
är gott i och för sig och inte bara för
mig och dig, i samma mån gå de ihop
med de logiska. I nödvändighetens värld,
vilken "materialisten" Törngren givetvis
inte frånkänner existens, finnes därför
även en värld av objektiva värden,
normer, vilka bottna i ett objektivt teoretiskt
förhållande. Den dagen torde komma,
då den unge bildstormaren uppdagar,
att ett förnuftigt liv — som han sig
själv ovetande drömmer om för
människosläktets räkning -—• alis inte kan
organiseras, om man sätter "tycket" i
stället för "de meningslösa moraliska
begreppen" utan endast om vårt liv får
bestämmas av objektiva, av tycket
oberoende värden och normer.
E. G. C. Brandt.
Pehr Henrik Törngren:
Moralsjukdomen. Medéns. Kr. 6: 50.
Människor i kamp.
ETTORE FABIETTI: Kejsar
Augustus. Bonniers 1941.
FERDINAND MAINZER:
Kampen om arvet efter Cæsar.
Natur och Kultur 1941.
Att kunskap i historia är nödvändig
för att kunna bilda sig en uppfattning
om vad som sker i nuet är en åsikt, som
knappast delas av tillräckligt många.
Därav den stora svårigheten att
överblicka och ta ställning till det väldiga
nyhetsmaterial, som varje dag strömmar
mot oss ur press och radio. Först
genom att se den nutida situationen mot
bakgrunden av de händelser i det
förflutna som framskapat den kan man
bedöma vad som händer i tiden. En dylik
historisk insikt kan endast förvärvas
genom ett sammanhängande studium av
västerlandets historia, och därvid har vi
på svenska i t. ex. Europas historia av
Ferguson och Bruun ett värdefullt
hjälpmedel.
Även historiska böcker av den typ som
här anmäls, Fabiettis och Mainzers
skildringar av ett av det gamla imperiets mest
betydelsefulla perioder, kan dock,
ehuru de endast återger ett avsnitt, skänka
historiskt perspektiv. Trots de stora
skiljaktigheter i materiella förhållanden,
världsuppfattning och sedvänjor som
finns mellan oss och de folk, som levde
för nära två tusen år sedan, är deras
grundgemenskaper desamma. I deras hat
och kärlek, vinningslystnad och
maktbegär, storhet och litenhet igenkänner vi
oss själva, och de kan därigenom tjäna
som en spegel, vari vi ser vår egen tids
människor på tillräckligt avstånd för att
kunna betrakta dem mera objektivt än
eljest.
Årtiondena efter Cæsars död 44 f. K.
fram till säkerställandet av Augustus’
politiska skapelse, det romerska
kejsardömet, erbjuder många
jämförelsepunkter med vår tid. Då liksom nu var
praktiskt taget hela världen, i vilket fall vad
dåtiden betraktade som världen, sönder-
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
