- Project Runeberg -  Folklig Kultur / 1942. Årgång VII /
120

(1940-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EINAR JOHANSSON

mycket nytt såg dagens ljus. Det
var en svår brytningstid.
Studenternas liv var fyllt av kaos. Deras
tankeliv måste också taga intryck
därav så sant som de voro levande och
vakna unga människor.

I den tiden började också
arbetarrörelsen växa sig stark, och med
den följde nya idéer. Och redan i
samma stund snörmakare Lekholm
skulle se sin idé förverkligad, hade
den människogrupp, som skulle
komma att tävla med hans, slagit
rot i det svenska samhället. — Allt
var flytande. Inte bara de
ekonomiska frågorna stodo på
dagordningen. Frågor om sant och falskt
döko upp och gjorde tillvaron oviss.
Diskussionerna voro många och
häftiga. — Kring allt rörde de sig.
Det var en levande tidsepok, då det
jäste och sjöd överallt.

För oss av en yngre generation,
som fått njuta frukterna av
striderna, som blivit uppfostrade av
föräldrar med Ellen Keys
människovärdesevangelium ringande i
öronen, har det varit oändligt
mycket lättare. "Ty den moderna
ungdomen", säger Gustav Hellström i
"Carl Heribert Malmros", "är mig
veterligen den första generation i
civilisationens historia som
behandlats med aktning för
människovärdet, som levande människor och
inte som föremål för en schematisk
uppfostringsmetod i hemmet . . .
Den moderna ungdomens föräldrar
ha varit och äro villiga att lyssna
till, diskutera och rådslå med sina
söner och döttrar, som när en
människa möter en annan och inte som
här en kapten talar till en korpral."

\7"år tid är våldsam och
kraftutvecklingen stor. Vi få inte som
våra föräldrar en gång pröva våra
tankar så mycket i djupsinniga
debatter om moralvärden. Vi måste
taga del i en hårdare kamp med
hårdare argument. Trots detta är
likheten mellan då och nu stor.
Även vår tid är en brytningstid
fylld av oro och vånda. Men det är
därför inte riktigt att tro, att det
bara är vår tid som är händelsefylld.
Fast det är nog ofta så, att "den
närmast föregående generationens
tid ligger en fjärmast. Inte nog med
att den är fientlig. Den är också
löjligare än andra, längre tillbaka
liggande generationer, liksom
klädmoderna av igår, som ännu inte
hunnit införlivas med
kulturmuseernas samlingar och fått sin
historiska kulturstämpel."

Det ligger mycket i dessa Carl
Heribert Malmros’ ord till sin son,
och det gör det också i följande:
"Nej, vid gud, min son, min
generations ungdom var ingen bräkande
idyll. Det fordrades en
karaktärsstyrka av mindre vanliga mått eller
en högt uppdriven
balanseringsför-måga för att ej bita i gräset."

Iden sist utkomna delen av "En
man utan humor", "Det var en
tjusande idyll", finna vi sekelslutets
slöa vånda inför vad som tycktes
som händelselöshet för de då äldre
ungdomarna. Det var reaktionen
efter de häftiga striderna något
årtionde tidigare. Inget hände tyckte
man. — Kanske även vi lite var
kunna dra oss till minnes sådana
ord eller tankar från de lugna åren

120

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:33:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folklig/1942/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free