Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
littera turspegel
sammanhållning, tillika också på ett
starkt hävdande av
samhällsauktorite-ten inrikespolitiskt men därtill också
villigt att sträva fram mot ökad social
trygghet för de breda folklagren, ett
sådant parti skulle ha en framtid given åt
sig. Partichefen — lörd Salisbury —• och
hans trogna garde bleknade inför lörd
Randolphs planer. Brytningen blev
ohjälplig. Men lörd Randolph har
förvisso blivit mera sannspådd än hans
vedersakare. Det kunde förresten på denna
punkt vara intressant att göra paralleller
med en svensk högerpolitiker, som för
sitt partis vidkommande varit den
ledande kraften till en kursförändring av
liknande art som lörd Randolph Churchill
önskade i England — nämligen Arvid
Lindman. Även denne drömde — och
icke alldeles utan framgång -— om ett
konservativt folkparti.
Många intressanta reflexioner kan
knytas om man söker följa lörd
Ran-dolps både irländska och indiska politik.
Den var imperialistiskt färgad, inget
tvivel om den saken, men den var för den
skull varken brutal eller fientlig mot den
infödda befolkningens önskemål. Hade
han fått leva längre och hade han fått
göra sitt inflytande gällande för längre
perioder, skulle måhända både den
irländska och den indiska frågan legat
bättre till. Diskuteras kan i alla
händelser saken.
Unnar man sig bara tid, så lönar det
mödan att läsa biografien över Randolph
Churchill och söka tränga in i den
atmosfär, i vilken han levde och verkade.
Han levde i ett England med stora
motsättningar och med svåra inre
missförhållanden. Men jämförd med vår egen
tid var det dock en idyllernas värld, som
rådde. Vägen ur dagens kaos och fram
mot bättre förhållanden och en tryggare
framtid måste dock alltid bygga på att
vi söker lära av gångna tiders
erfarenheter och av gångna tiders människor. Till
dem som haft något att ge hör utan
tvivel lörd Randolph Churchill.
Kanske kommer hans minne en gång
att blekna inför sonens — den son, som
utan tvivel i faderns livsöde haft en det
förflutnas skugga att brottas med, den
son, som en gång i 1900-talets början
skrev en tjock bok till försvar för en
dyrkad fader och som därigenom vann
rykte också som en utomordentlig
författare och stilist.
Adolf Wallentheim.
Orientering i den utrikespolitiska
vildmarken.
JOHANNES WICKMAN:
Nyordning. Natur och Kultur. 1942.
Kr. 6: 50.
Med dessa kommentarer till den
utrikespolitiska utvecklingen under det
senaste året har dr Wickman gjort en
värdefull insats i det utrikespolitiska
bildningsarbetet — såväl i sak som form. I
allt väsentligt infriar han de löften han
ger i förordet till boken. Man får leta
förgäves efter "smädliga uttryck eller
falska uppgifter". Sådana enkla vapen
tillhöra inte hans arsenal. På den
punkten kunde man önska att hans
framställning finge vara mönsterbildande. Med ali
rätt framhåller han: "Frestelsen att vara
grov bör en neutral skribent ha lätt att stå
emot." Han deklarerar sin egen linje
klart och följer den konsekvent: "Må
skribenten hålla sin egen person tillbaka
och karaktärisera ett lands uppträdande
med dess egna uttalanden."
Bokens titel är en klar deklaration om
vilken part i det pågående kriget som
främst tilldrar sig uppmärksamheten.
Europas nyordning är ju det slagord som
täcker denna parts krigsmål. De olika
stadierna i denna nyordning ■—■ med
början i Österrikes, det tjeckoslovakiska
Sudetområdets och Böhmen-Mährens
inkorporering med Tyskland —
inregistreras med minutiös ironi — författarens
främsta vapen mot aktuella tendenser
som han bekämpar i demokratins,
humanitetens och den internationella
rättsordningens intresse.
Det är just ironin — eller: en elegant
och högst kultiverad elakhet -— som
främst karakteriserar dr Wickman. I en
tid då flåspatetisk högtidlighet och
enkelriktad grovkornighet allt mer ta
överhanden, fyller denna ironi en mer än
vanligt nyttig uppgift, inte minst genom
att hålla vid liv det skeptiska sinnet för
alltings relativitet och för de kuriösa
umgängesvanorna mellan ord och handling,
högtidliga utfästelser och krass
verklighet.
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
