Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den tjeckiska humanismen
Av Otto Friedric h
Det tjeckiska folket har efter tre
århundraden av habsburgskt herravälde
blott åtnjutit 21 år av frihet. Detta till
trots visa den senaste tidens händelser
hur medvetet det är om sin egenart och
sin oavhängighet och hur starkt dess
frihetsbegär är. Det tjeckiska
statsmedvetandet är starkt, emedan det går tillbaka
på en statsidé, som grundläggaren av
den tjeckoslovakiska republiken,
presidenten-befriaren Thomas Masaryk
förkunnat och för vilken han kämpat hela
sitt liv. Denna statsidé utgjorde den
bö-miska humanismens ideal. Det var under
hussitoroligheternas tid som denna
bö-miska humanism föddes, och den har
förblivit så livskraftig och utbredd hos
folket som någonsin ett folks livsideal. I
motsats till den liberala humanismen, som
exempelvis den försiktige Erasmus av
Rotterdam företrädde, vilken Stefan
Zweig så mästerligt tecknat i sin bok,
hade den tjeckiska humanismen ej vuxit
fram ur borgarklassens och den lärda
världens andliga sfär utan ur bonde- och
hantverkarklassernas. Detta har från
första stund givit den dess särpräglade
karaktär. Den stred ej endast för
personlig tankefrihet och tolerans utan
jämväl för samhällelig rättvisa. Om man vill
kan man skilja Böhmens sociala
humanism från Väst- och Syderopas liberala
under renässanstiden liksom man idag
skiljer förra århundradets liberala
demokrati från vårt sekels strävan efter social
demokrati.
Den första betydande gestalten i
tjeckisk humanism var Jan Hus. Denne
var son till fattiga men fria bönder och
förtjänade till en början sitt uppehälle
genom att sjunga i kyrkkoren. Trots detta
lyckades han bedriva studier och till
slut, 1396, bli magister och fem år senare
t.o.m. dekanus vid den filosofiska
fakulteten. Han var då endast 32 år gammal.
Genom sitt kraftfulla tal grep han
studenterna liksom senare från predikstolen
den stora massan. Hans sanna fromhet
gjorde honom till en motståndare mot
av-latshandeln och den prästerliga
försump-ningen inom den dåvarande katolska
kyrkan. Tack vare intim förbindelse mellan
de engelska och bömiska kungahusen
hade engelskt tänkesätt och därmed den
engelske reformatorn Wycliffes lära nått
Böhmen. Jan Hus blev den mest
framstående förkunnaren av de wycliffska
reformsträvandena och liksom hos Wycliffe
kan man hos denne bondeson från första
stund spåra en omisskännelig social
underton. Man bör hålla i minnet, att alla
vetenskapliga tvistefrågor liksom
politiska skiljaktigheter den tiden voro intimt
bundna till religionen. Då förstår man,
att Jan Hus’ fordran, att kalken vid
nattvarden ej endast skulle vara prästerna
förbehållen utan även räckas
församlingsborna, utgjorde en symbol för hans
strävan efter en såväl kyrklig som världslig
demokrati. Den böhmiska adeln och det
högre prästerskapet insågo tidigt den
farliga tendens som låg i denna fordran
264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
