Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGURD KLOCKARE
Mark har fallenhet för romantiska
dröm-merier och svårt för ordnat arbete. Med
förkärlek håller han till på krogar och
nattlokaler, där han träffar en annan
bohem, arbetardiktaren Persson, som
klagar över att arbetarna inte vill läsa hans
dystra noveller från sågverken. För
arbetardiktaren Persson är det en inre
plikt att skildra arbetarens liv som det
är och att avslöja vrånghet och
orättvisor. Östman syftar tydligen på sitt eget
författarskap.
I Den breda vägen skildras också det
dagliga livet på ett sågverk, där Johan
Mark omsider skaffar sig arbete, och i
den fortsatta berättelsen förekommer en
livfull skildring av en
förstamajdemon-stration. Efter ytterligare
vagabonderande blir Johan Mark skogvaktare och
gifter sig med en präktig flicka.
Kari Östman fyllde 65 år i fjol. Trots
sin pionjärställning som
arbetardik-tare har han inte uppmärksammats så
mycket som en del andra författare ur
samma generation. Den närmaste
orsaken till detta är väl att han inte
publicerat något sedan 1924, frånsett noveller,
som under årens lopp varit synliga i
olika tidningar och tidskrifter. Vid ett
besök hos honom härom året var han
sysselsatt med att skriva sina memoarer.
Karl östman har berikat vår litteratur
med berättelser ur skogs- och
sågverksarbetarnas liv. Inte sådant det är nu,
utan sådant det har varit. Hans
böcker har kommit till under en ständig
kamp med formen. Intill sitt
sex-tionde år arbetade han vid sågverken
och skrev på fritiden. I synnerhet
detta bör vara av intresse för framtida
litteraturforskare och sociologer, som
i hans produktion kommer att
återfinna tidsfärgen från de förhållanden han
skildrat. Det bör också vara av intresse
för nutida läsare att känna till Östman
och hans författarskap. Ytterst få
författare har pressat fram sin alstring
under så hårda villkor som han och hans
stil har därunder fått en säregen
intensitet.
TIDSKRIFTERNA \
Samhällsdebatt.
Curt Rohtlieb: Den tredje vägen —
mellan kollektivism och liberal atomism.
Svensk Tidskrift nr 7, 1942.
Kriget och freden.
Alf Ahlberg: Isoleringens faror.
Studiekamraten nr 15—16, 1942.
Paul Ölberg: Röda Korset i det andra
världskriget. Svensk Tidskrift nr 7,
1942.
Nils Thedin: Internationella
Arbetsorganisationen och fredsplaneringen.
Mellanfolkligt Samarbete nr 6, 1942.
Bildningsfrågor.
Carl Cederblad: Ungdom och läsning.
Skola och Samhälle nr 7, 1942.
Herbert Connor: Vad tycker den svenska
ungdomen om musik? Tidskrift för
svenska folkhögskolan nr 3, 1942.
Litterära essäer.
Ingegerd Henschen: Om Gunnar Mascoll
Silfverstolpe. Svensk Litteraturtidskrift
nr 3, 1942.
Ungdomsfrågor.
Torsten Eriksson: Alkoholens roll i
ungdomsbrottsligheten. Tirfing nr 4, 1942.
Artiklar i skilda ämnen.
Alva Myrdal: Opinionsmätningarnas
mognadsprov. Tiden nr 7, 1942.
Stefan Szende: Tyska inflationens
häx-dans. Fackföreningsrörelsen nr 44,
1942.
Lydia Wahlström: Modersåldern och de
nutida kvinnorna. Ord och Bild nr 10,
1942.
302
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
