Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖVTÅG I HÖSTLIG BOKSKOG
kvävas visserligen inte är en
krigs-bok i vanlig mening men ett
märkligt och starkt inlägg i
fråga om Finlands ställning nu och för
framtiden. I det sammanhanget bör
också nämnas Atos Wirtanens Ett
enat Norden, en djärv, saklig och
illusionsfri insats i en brännande
dagsdebatt med sikte på vad som
skall komma efter kriget.
Bered-skapsböckerna i övrigt spänna
över vitt skilda områden. En del
söker sig i Wilhelm Mobergs
fotspår tillbaka till forna
frihetsstrider och fornt förtryck. Andra
spela mitt ibland oss,
understundom späckade med långa
djupsinniga resonemang om problem
som dagens politiska motsättningar
ställa. Ännu andra -— och dit hör
cn del översättningslitteratur med
skildringar från andra länders
katastrofer — söka ge oss en bild av
hur det kan gå om vi inte hålla
krutet torrt. Mycket av allt detta är
säkerligen läsvärt. Frågan är bara
om inte beredskapen till slut dör av
övergödning.
Klandret för bristande aktualitet
är nog inte befogat. Något som
tycks vara särskilt aktuellt är
aborter och barn utom äktenskapet. Det
förefaller som om de skulle ha
efterträtt den snaskiga, naiva och
s j älvupptagna underlivslitteratur,
som blomstrade så rikt på
20-talet. Man får nästan det intrycket
att det numera inte finns några
lyckliga och barnkära äktenskap,
inte heller föds några barn inom
äktenskapet och inte finns det några
kärlekshistorier utan för tidiga
följder. Inga kvinnor tycks vilja
ha barn. Hellre underkasta de sig
ungefär vad som helst hos vilken
kvacksalvare som helst. Nog får vår
ungdom ordentligt veta hur det går
till. Tänk om man en gång finge
läsa litet om dessa hundratals par
som om söndagarna till synes inte
alis olyckliga dra sina barnvagnar
på Stockholms gator. De se faktiskt
inte ut som figurerna i en del
moderna romaner.
För att övergå till mera utvärtes
ting kan man göra en lustig
iakttagelse beträffande modet i fråga
om boktitlar. Jag menar de där
titlarna som innehålla en
påståendesats: Det var en gång en musiker,
Raggen kommer igen, Jag betalade
Hitler, Min fader var en ung soldat,
Över dem var stjärnorna, Men
ännu sjunga fåglarna, Jag var
Quis-lings fånge o. s. v. i en lång rad.
Maneret är inte nytt. Jag har en känsla
av att det har sitt ursprung från en
populär filmtitel för några år
sedan: Generalen dog i gryningen.
Det var faktiskt en suggestiv titel.
Och sen blev det samma historia
som med den ovan nämnda
tabletten. Men när namnet blir en
epidemi är det inte så verkningsfullt
längre.
några ord av mer
materialis-^tisk karaktär. Är det verkligen
nödvändigt att göra alla böcker så
tjocka och svårhanterliga? I vissa
fall kan man riktigt se hur den
ambitiöse författaren med svett och
möda ansträngt sig för att få ihop
ett tillräckligt antal sidor. Ibland
verkar det nästan som den radhe-
321
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
