- Project Runeberg -  Den sista folkungadottren /
209

(1875) [MARC] Author: Hilda Fredrika Keyser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJERDE BOKEN. Den blifvande Drottningen - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genomsåg i hast dess innehall, som meddelade
underrättelsen om det svenska skeppets ankomst, hvilket
var synligt ifrån Köpenhamns torn och redan kunde
väntas innan aftonen inlöpa vid dess redd.
Budbäraren försvann åter bland hvimlet; men ett löje flög
öfver Valdemar Atterdags ansigte, då han steg ned af
sin häst och lugnt, såsom ingenting vidare förefallit,
inträdde jemte de begge svenska konungarne i
domkyrkan.

Sällskapet inom de slutna dörrarne på
Haraldsborg hade genom fönstren sett brölloppståget med en
tydlig förnimmelse af, huru det äfven för dem hade
en djup betydelse. Redan hade damerna börjat
hviskande uttrycka sina tankar för hvarandra, huru den
listige danske konungen förverkligade sina planer; men
de hittills stumma herrarne slöto sig tillsammans uti
öfverläggningar, hvilka uttryckte deras harm öfver
hvad som förefallit. Felslagna beräkningar öfvergingo
till hotande framtidsplaner, hvilka väl icke tydligt
uttalades i ord, men röjdes i deras mörka miner och
betydelsefulla blickar.

Likväl tycktes alla de närvarande finna en tröst
deruti, att den arma prinsessan sjelf blifvit förskonad
ifrån åsynen af brölloppståget.

Elisabet hade emellertid begifvit sig till sitt
innersta rum, som tillika var hennes bönkammare, dit
väl också den ljudande trumpeten hördes; men den
hade icke förmått locka henne till fönstret. Spridda
ord af munkarnes kör nådde derefter hennes fristad,
och hon nedsjönk i sin bönstol, der den fromma
prinsessan glömde den närvarande stunden, sina aningar
och sin smärta. Hennes blick fästes på krusifixet,
under det klockorna fortfarande ljödo ifrån den kyrka,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkunga/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free