Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur folken se på sig själva och på varandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 hur folken se på sig själva och på varandra.
samma folk, och en flod av kanske litet bullersam ungdomsglädje
strömmar frän U. S. A., livgivande eller åtminstone uppiggande,
över världen från dessa gladlynta, energiska, språksamma och
ovanligt välklädda män och kvinnor.
I ett avseende ha amerikanerna dessutom utvecklat en adlig
dygd, vari de, som i vissa andra borgerligare dygder, såsom t. ex.
arbetsamhet och gott humör, överträffa de flesta av oss européer,
nämligen ridderlighet.
Gynokratien kan, som ovan påpekades, bli besvärlig och kanske
farlig i U. S. A., men amerikanernas, detta äkta manliga folks,
lust att hjälpa och skydda det låt vara näbbiga men i alla fall
svagare könet ger en karaktär av ädelhet åt den elies så jäktande
och larmande sammanlevnaden i Förenta staterna.
Om vi tre skandinaviska stater tyvärr ej äro i högre grad
förenta, så få vi under avvaktan på detta åtminstone söka glädja oss
åt och draga nytta av det, som trots allt förbinder, och ingen
skandinav, som rest i de två andra länderna, kan ha undgått att
känna, att här icke är utländsk mark.
Man säger om vissa småstäder, att de ligga på landet, och
det finnes i den skandinaviska kulturen någonting av lantluft, något
av närmare naturen, som ger vår odling en särskild doft av friskhet.
Då vi höra Griegs toner i Sigurd Jorsalafar om Norge:
Det skal give Kraft til andre
så känna danskar och svenskar att, som Snoilsky skrev om den
store mannens tonkonst,
Vid norränatoner skilda sinnen
ett eko höra som av barndomsminnen,
och vi tänka: Mycket ha vi fått från Jorsala och Romaborg och
från hela världen, men på Danmarks bokskogsklädda öar, som
fostrat ej bara normanderna, vilka med breda slagsvärd slogo sig
fram i England och Normandie, utan också en Grundtvigs starka
och barnsliga innerlighet och en Kierkegaards religiösa allvar och
slutligen ett oproportionerligt antal skarpa och rörliga intelli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
