Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
BERLIN.
Den religiösa klangbottnen har saknats, och det är kanske
därför som huvudstaden i världens mest musikaliska land
egentligen blott producerat några Meyerbeeroperor och en massa
mässingsinstrumentmusik.
Berlin var dock Preussens huvudstad och residensstad sedan
omkring år 1700. Mitt ibland alla dessa affärsmän i detta ords
alla meningar uppväxte under hägn och tukt av de sparsamma
och stränga Hohenzollrarna en torftigt levande adel, ett fattigt
militärstånd och en arbetsam ämbetsmannakår. Alla dessa togo
ordet plikt som det kategoriska imperativ det egentligen bör
vara. Kallade plikten, befallde konungen, svarades med ett
ljud-ligt preussiskt woh//».
Det är i en ren atmosfär av familjehjärtlighet, enkelhet och
järnhård men stolt disciplin, som Tysklands svärd smiddes av
kunglig viljekraft, adlig trohet och tapperhet, av
ämbetsmanna-heder och arbetsamhet. Berlin blev en garnisonsstad, men ej
roligare eller vackrare för det. I dessa kretsar bodde dock den
ande, som skulle rädda Preussen 1760, Tyskland 1813 och 1870
och nu kanske den germanska rasen.
I 1600- och 1700-talens monarkiska pliktkänsla ingick också
att pryda sin stad med monumentala byggnader.
Andreas Schliiter från Hamburg har på allerhögsta
befallning arbetat på slottet och arsenalen, gjort en av Europas bästa
ryttarstatyer av den Store kurfursten och med gripande konst
utfört huvuden av döende krigare. Skönt och allvarligt har han
visat oss den plågsamma döden på slagfältet, som, sedan
Schliiter skulpterade dessa i dödssmärtan förvridna krigaranleten,
blivit hundratusentals tyskars dyrbara och manliga offer åt
fosterlandet.
Egentligen är det under 1800-talets förra hälft Unter den
Linden fått sin konstnärliga prägel. Redan pä 1790-talet blev
Brandenburger Thor färdig, men det var Carl Friedrich Schinkel,
som främst i sin Königswache funnit den blandning av
stränghet och nästan etisk skönhet, som finnes i den doriska stilen,
och omskapat den till en kanske mer preussisk än berlinsk
arkitektur, vilken utgör den bästa tänkbara bakgrunden till de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
