Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvittrande i solskenet och betraktade med välvilja av långhåriga
och gråa professorer i babyloniska och alltid omfattade med
det allra livligaste intresse av ungdomen, då de från droskor,
omnibustak eller restaurantsoffor med gälla skrik deltaga i det
galliska glada och larmande studentlivet.
Från den tid, då den morgonfriske studenten hällde ut sitt
nattkärl över den till morgonmässan ridande Ludvig den helige
och för ådagalagd flit därför erhöll prebendet S:t-Ouentin i
Vermandois, till den tid, då den republikanska regeringen tackade
studenterna för deras kraftiga rop: Conspuez Boulanger, ha de
styrande i allmänhet varit vänligt sinnade och urskuldande mot
den lärda och mycket bråkiga ungdomen i Quartier Latin.
Det Paris, till vilket svenskarna reste för att lära skolastik,
var för 1200-talets Europa en enorm stad, en kunglig stad i
alla avseenden, ryktbar för sin vetenskap, sin konstflit och sina
nöjen. Tvåhundratusen fransmän bodde då i staden, nu leva
nära trehundratusen utlänningar inom Paris’ råmärken.
Då Birgitta reste i Frankrike, lät Karl V bygga Louvren
till borg åt sig och uppförde Bastiljen till fängelse åt sina fiender.
Under 1500-talet ombyggdes Louvren i fransk renässans, och
Katarina av Medici lät bygga slottet Tuilerierna, då utanför
staden. Något förut hade Hotel de Ville uppförts. Bägge dessa
praktbyggnader uppbrändes samtidigt av de något egendomliga
stadsfullmäktige, vilka i maj 1871 styrde Paris. En annan
Mediceerdrottning, Maria, Henrik IV:s gemål, lät vid 1600-talets
början på vänstra Seinestranden Desbrosse bygga Palais du
Luxembourg, åtminstone i fasadens behandling minnande om
hennes barndomshem Palazzo Pitti.
Visserligen hade Paris både under 1400-talet och i synnerhet
under fronden på 1600-talet fått rykte för att vara litet
fronderande, och Ludvig XIV förlade residenset till Versailles, men
Paris blev ej bara Frankrikes utan Europas huvudstad med
500,000 invånare och fick även sin del av det kungliga
byggnadsintresset genom Invaliddomen och Place Vendòme, ett torg,
som visserligen i sin storvulenhet har något litet enformigt men
dock äger en »grand air» nästan utan motstycke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
