Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jean-Christophe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30o
JEAN-CHRISTOPHE.
Strängt taget finnes det i hela det med sådan skärpa och
konst tecknade parisiska galleriet i denna del — helt annorlunda
blir det i delarna Antoinette, Dans la maison, Les amies —
blott en kvinna, den till det yttre oansenliga tjänarinnan, Sidonie,
ej religiös men fullt hederlig och dessutom alldeles utan
erotiska äventyr, som författaren anser vara verkligt fin och
värdefull. Det är mycket sällan man får ett så snillrikt, så
sant tvärsnitt av ett folk som i denna del och de tre följande,
vilka sannerligen behövdes för att komplettera, så att ej bilden
av Frankrike skulle bli en ohygglig men genial karikatyr.
Roligare, mera proppfull med tankeväckande uppslag, mera i
djupaste mening mänsklig, utan någon sorts folkligt pjoller kan ej
en beskrivande folkpsykologisk bok vara. Redan de första
orden i femte delen visa en korthuggen och ovanligt
pregnant skildringskonst: »Oordning i ordningen,
järnvägstjänstemän, som uppföra sig illa och familjärt. Resande som
protestera mot reglementet, allt under det att de underkasta sig det
—-Jean-Christophe var i Frankrike.» Och det landet kan ingen
visa honom bättre än Romain Rolland.
Var och en, som närmare följt med fransmännens eller
rättare de bildade fransmännens syn på sitt stora, rika och
intelligenta folk, har lagt märke till en viss oro över framtiden
alldeles oberoende av krigsfaran. På den trodde där båda
partierna och fingo rätt, icke däri att den parlamentariska
republiken var motbjudande i sin nuvarande form, ty därom voro
också alla överens, utan däri att Frankrike tynar, att det år
efter år födes färre fransmän, och att judar, tyskar,
italienare, tysk- och franskschweizare samt belgier förorena det
franska blodet. Man går omkring och vädrar nationella
vanbör-dingar överallt. Råkar man vara litet för kroknäst och ögonen
litet vått sammetsaktiga eller till och med bara om namnet är
engelskt eller tyskt, så måste man, om också familjen bott i
generationer i Frankrike och man inte kan en enda glosa på
utländsk språk, försvara sig mot förolämpningen att ej vare ren
fransman, och får då och då i stillhet förarga sig åt i pressen
uppdykande förslag om att statstjänster skola lämnas endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
