- Project Runeberg -  Folklynnen /
340

(1920) [MARC] Author: Carl G. Laurin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnolynnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

356

356 kvinnolynnen.

Att uppfattningen och njutningen av kvinnans kroppsliga,
särskilt av hennes plastiska, skönhet länge varit högt utvecklad på
den Apenninska halvön framgår redan av Ovidius, som med all
önskvärd tydlighet fördjupar sig i detta tema i sin Ars amandi.

Endast den allra omedgörligaste chauvinist kan neka till att
även kvinnan av folket med vattenkrukan på huvudet i plastik
överträffar alla världens bondkvinnor. Carl August Ehrensvärd
har rätt, då han framhåller den kroppsliga ädelheten hos
italienskan, och Olaus Magni har orätt, då han i sin på 1550-talet i
Rom utgivna bok om Norden påstår, att lappkvinnorna vida
överträffa venetianskorna i skönhet. Det måste vara måtta även
i fosterlandskärleken.

Axel Klinckowström, som farit vida mellan syd- och nordpol,
kallar italienskan av folket, på en gång hängiven och formskön
som hon är, »en madonna, som luktar vitlök»! Något av denna
blandning av formkultur och något med naturen mera
sammanhängande än de damer ha, som bo norr om Alperna, kanske
med undantag av ryskan, är italienskt och utmärker också de
högst kultiverade kvinnorna i Italien.

Norditalien har ett starkt inslag av fransk kultur, som märkes
icke minst hos damerna. På Sicilien finnes ännu kvar i
kvinnolynnet och kvinnobehandlingen något österländskt. Den åldrande
italienska kvinnans lätthet att övergå till häxtypen får kanske ej
förbigås, liksom att en rörande och hänsynslös självuppoffring av
dessa gamla italienskor visas mot deras sköna döttrar. De bli
mera beundrande slavinnor än mödrar.

I äktenskapsbrott ligger, som ju är alldeles som sig bör,
Norditalien vida över det eljest ej så utpräglat etiska Syditalien,
ty i Södern har man ännu bibehållit mycket av den gamla
orientaliska och hårda kvinnobehandlingen. Det är svårt att säga, vad
som ännu i Italien finnes kvar av cicisbeatet, eller det från
renässansen härstammande bruket, att en vän eller släkting till den äkta
mannen uppvaktade hustrun, då det ej ansågs för riktigt passande,
att mannen utom hemmet visade sig med sin maka. Under senare
tider uppträdde cicisbeon med mer och mer accentuerad uppgift
att i allo ersätta maken. En viss bred tolerans i erotiska kom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 13:07:54 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/foly/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free