Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnolynnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinnolynnen.
349
Goethe går ut från den manliga egoistiska synpunkten, att det
viktiga för oss män åtminstone är vad vi älska hos kvinnan,
och han vänder sig kanske både mot upplysningstidens
salongsfilosofiska lärda damer och mot romantikens geniala
skönheter och även mot enklare former av kvinnlig visdom, då han
1824 till Eckerman yttrar de förståndiga orden: »Wir lieben an
einem jungen Frauenzimmer ganz andere Dinge als de7i
Verstand. Wir lieben an ihr das Schöne, das Jngendliche, das
Neckhche, das Zutrauliche, den Charakter, ihre Fehler, ihre
Capricen urul Gott weiss zuas allés Unaussprechliche sonst; aber
wir lieben nicht ihr en Verstand.» Men jag förmodar i alla fall,
att han ej har någonting emot att även damerna ’»den Verstand
verständig braucheti». Kvinnotypen kan och bör givetvis liksom
mannens ej vara orörlig. Det finnes kanske något som heter
utveckling, också då det gäller människan, ehuru det tyckes ta
lika lång tid, innan själen förlorar något av sina rudimentära
organ, som det gör för kroppen att bli av med något av sina,
och säkrast blir det alltid, om utvecklingen sker på naturgrunden
och ej genom ympning av något främmande.
Den tyska kulturen i allmänhet och den nordtyska i synnerhet
har ett borgerligt drag. Ordning och flit samt en naturlig
dragning åt enkelhet ha under århundraden skapat en form också
för kvinnorna, som visserligen var oansenlig till det yttre men
som omslöt en inre kraft och sundhet, vilken blev en fast grund
att bygga ett sunt och starkt samhälle på, och varigenom de
tyska kvinnorna lika mycket som männen grundlade sitt lands
storhet. Läsningen av Bismarcks skrifter ger en inblick i, hur
högt upp i samhället i det feodala Preussen detta enkla men
storslagna pliktideal var att finna. Naturligtvis har all denna
kloka tyska arbetsamhet framkallat det vanliga resultatet: guldet,
och det är ej bara Rhenguldet, som kan medföra farliga
förbannelser.
Ofta har man en känsla av att en mycket elegant tyska,
naturligtvis såvida hon icke är judinna, nästan mist något av sin
naturliga stil, fått något rotlöst och utspökat som den fina franska
och engelska damen ej har. Och ännu oftare märker man, hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
