- Project Runeberg -  Ibsen och äktenskapsfrågan /
73

(1882) [MARC] Author: Urban von Feilitzen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Et Dukkehjem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ömtålig affär men som, med blott en smula takt å hennes
sida, borde kunnat aflöpa till allas belåtenhet och gifva
anledning till en liten intagande scen, i stället för att nu —
ii donc!»

v Här medgifves strax, - att på invändningar i ofvan
antydda rigtning förstår jag icke alls att svara, annat än genom
en förnyad pröfuing af sjelfva skådespelet, hvarur skall
framgå, i någorlunda åskådlig följd, samtliga betingelserna för ett
sedligt äktenskap.

De kunna alla sammanfattas i det enda ordet: kärlek.

Men kärlek är ett ännu icke tillräckligt, noga
känneteck-nadt begrepp, för att man strax skall kunna vara viss om,
att man förstått ljvarandra. Kärlek förutsätter väl i regeln
ungdom, men är icke ett och det samma som ungdom, äfven
med tillägg af varm och ömsesidig känsla. Derför behöfva
hufvudpersonerna i Et Dukkehjem pålitligare fräjdebetyg
såsom äkta makar än blott det, att de äro unga, lefnadsfriska
och känna sig båda dragna till hvarandra. Ungdom är en
härlig sak, men bar tillika sina egendomliga faror, främst
sjelfbedrägeriets. Det är blott allt för lätt för två unga
men-niskor att tillsammans invagga sig i sällhetsdrömmar, ehuru
utan verklig kärlek, då ju lik visst enligt vesterländska
begrepp förhållandet är ett till alla delar osedligt (något, mot
hvilket vigsel icke uträttar det ringaste). Till och med
skådespelets tvenne i lifvet »skeppsbrutna», fästefolket Krogstad
och Fru Linde, medföra till sin förening, noga taget, bättre
utsigter, än Helmer och Nora gjort. Ty det är alldeles
påtagligt, att de förra nu gemensamt ämna gå framtiden under
ögonen: med obetingad ömsesidigbet i allt. Och äktenskapet
är till sin egentliga form vakenhet och verksamhet, är till
nio tiondedelar någonting aktivt, till blott den enda
återstående tiondedelen någonting passivt; och bvarje stycke
verksamhet, som endera af makarne håller alldeles undan för den
andra, är en jemnt upp så stor stöld från den äktenskapliga
vinsten eller den med just detta äktenskap afsedda ömsesidiga
utveckling för båda makarne och, genom dem, för
mensklig-heten: alldeles oberoende af, huruvida verksamheten i och
för sig lyckas eller misslyckas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foouibsen/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free