Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Ibsen: Vildanden - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
HENRIK IBSEN.
Vildanden.
1884.
1.
Det har obestridligen svårigheter med sig att
förstå en sedelärande diktare, särskildt cn satiriskt och
humoristiskt begåfvad, — när denne griper sakerna
an i stort, rör utan försynthet vid våra egendoms- och
rangförhållanden, eller alltid åtminstone vid någon af
de många konventionella lögnerna, och snarare
undviker än eftersträfvar att »tale os efter munden»,
såsom våra grannar kalla det. Han har ju intet
partiprogram, talar ej dialekttroget hvarken »vensterns»
eller »högerns» språk. Huru många skola förstå
honom? Huru många t. ex. hafva helt förstått Thackerays
»Vanity fair» eller Dickensfamiljerna »Dorrit» och
»Micawber» eller George Eliots familjer »Tulliver»
och »Dodson» m. m. s.? —
Emellertid: de som hafva helt förstått detta, eller
annat dermed beslägtadt, skola snart nog förstå äfven
Ibsens nya skådespel. De veta förut, att man ej får
tro sig för snart innehafva vana nog för ätt kunna
öfversatta de satiriskt och humoristiskt begåfvade
diktarnes ordbok till det vanliga sällskapsspråket.
Namnet »Vildanden» här och den verkligen i
pjesen förekommande halta och vingskjutna vilda
slägtin-gen till våra tama ankor, med sitt simtråg och sin
korg, äro tillställningar af både ironisk och upprigtigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
