- Project Runeberg -  Förbundsfacklan : illustrerad missions- och julkalender / Sjätte årgången. 1924 /
60

(1939)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undangömd. Av Mattis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sista av hennes liv. Var inte det kärlek, var inte
det offer? Och aldrig hade hon hört den
gud-fruktiga modern yttra ett häftigt ord till svar på
mannens klagovisor och besvärliga infall och
nycker. Alltid lika mild och tålig under klar
som mulen dag, ty ordet: »Gud hjälper», var

hennes motto och gav henne kraft att vandra

i Jesu fotspår. Och Wendla hade ej varit
hemma ett år ännu men kände sig likväl så övergiven!

— »O, du kära, trofasta moder, om jag blott
hade hälften av din kärlek och ditt tålamod!»
suckade den unga kvinnan sorgset.

Så småningom gled hon in i drömmarnas rike,
och där återsåg hon sin älskade moder. Det
varade blott en kort stund, så blev bilden
dimmig och försvann alldeles. Scenen förändrades.
Wendla tyckte, att hon befann sig på ett
skördefält, där en mängd arbetare voro sysselsatta.
Några gingo framme i täten och avmejade den
böljande säden med liar, som blixtrade i solens
glans. Andra åter samlade tillhopa säden och
bundo den i kärvar. Somliga räfsade efter,
under det att en hel del satte upp kärvarna i långa
skylar på fältet. Längst borta stod en lång rad
av män och kvinnor, som snodde band. Bland
dessa flitiga skördemän kände Wendla igen
många, som voro nitiska och hänförda arbetare
på Guds rikes åkertegar i världen, alla trogna
på de platser, där Mästaren ställt dem.
Undrande såg hon sig omkring på skördefältet. Månne
hon själv skulle befinnas värdig att vara med
vid detta stora skördearbete?

Och verkligen, allra längst borta i raden av
dem som snodde band upptäckte hon i
drömmen sig själv. En häftig glädje intog hennes
hjärta. Undangömd — men hon var dock med.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 11:58:50 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forbfac/1924/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free