- Project Runeberg -  Förbundsfacklan : illustrerad missions- och julkalender / Sjätte årgången. 1924 /
68

(1939)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huru gårdfarihandlaren Chao blev dragen till Herren. Av Arvid Wallin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och begärde få stanna över natten. Genom det
trasiga pappersfönstret såg jag, att de ridande
voro en utlänning och en kines. Den senare
tyckte jag mig vilja igenkänna, och det stod
genast klart för mig, vilka nattgästerna voro.
Aldrig förr hade jag varit i beröring med någon
utlänning, och Jesus-människorna hade jag heller
icke någon särskild sympati för. »Nåväl», tänkte
jag, »då nu ödet en gång fogat det så, att vi
måste bo under samma tak och sova på samma
kang, måste jag finna mig däri.»

Främlingarna, som tydligen voro både trötta
och hungriga, beställde som kvällsmat havremjöl
med rivna kålrötter. Under tiden detta
iordningställdes, voro de ute och sågo till sina djur.
Utlänningens omtanke för dessa var något som
särskilt tilldrog sig min uppmärksamhet. De
båda åsnorna voro välfödda och icke, såsom så
ofta är fallet här, magra och sönderskavna på
ryggarna.

Sedan kvällsmaten var intagen, tillreddes
bäddarna. Ur respåsen framdrogs ett stort Svart
hundskinn, en filt samt en kudde med vitt
överdrag. Detta var utlänningens bädd.
Omedelbart därpå tog missionären fram en bok och
läste högt några för mig obekanta och
besynnerliga meningar. Lutande sig framåt mot sina
bäddar, höllo dessa båda nattgäster så sin
aftonbön. Med vilka känslor jag hörde och såg detta,
kan jag knappast säga. När sedan missionären
tillsade sin reskamrat, att han hela natten finge
vila stilla och icke befatta sig med djuren, tänkte
jag: »Dessa Jesus-människor måste vara
besynnerliga människor. Djuren behandla de såsom
människor och människor såsom änglar.
Sannerligen måste de ha ett stort kärlekshjärta.» Från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 11:58:50 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forbfac/1924/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free