- Project Runeberg -  Förbundsfacklan : illustrerad missions- och julkalender / Sjätte årgången. 1924 /
113

(1939)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett människoliv. Av Ester Monson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och död. Och i ruset låg ju dessutom en
behaglig glömska av en fruktad verklighet.

Vid ett och annat tillfälle visade han sig väl
ännu mjuk, i synnerhet efter en svår sjukdom,
och erkände, att han behövde frälsning, men det
gick dock alltfort nedåt. Alla förböner och alla
försök att nå hans hjärta voro förgäves. Själv
kände han sig ock allt mer och mer främmande
i sin omgivning, avskydd och misstänkt och
här och där fruktad, som han gjort sig bland
både vita och svarta. På inverkan av den unge
swazikungen Sobhusa, som nyligen kommit till
makten, beslutade han sig till sist att flytta in
i Swaziland. Han tänkte nog att få sitt folk
med sig och att där bilda ett nytt hövdingedöme,
men endast ett fåtal valde att följa honom. De
övriga stannade kvar med en av huvudmännen
som sin närmaste ledare.

Qenom sin flyttning kom han utom räckhåll
för predikan och kände sig kanhända mindre
oroad till sitt sinne. Till julen hade han dock
ämnat göra oss ett besök men hindrades den
gången av sjukdom. Ett par månader senare
fingo vi helt oväntat underrättelsen, att
Manzol-wandhle var död.

Han hade begivit sig till en sin släkting att dricka
umganuöl och fick där ett nytt anfall av sin
sjukdom. Bud sändes till hans mor, och den gamla
kom skyndsamt dit. Då syntes han vara bättre.
»Det var nära, att du funnit mig död, mor»,
hade han sagt med någon känsla av sonlig
ömhet, »men nu är det över, och jag är räddad.
Ha ni givit min mor något öl att dricka? Ho,n
har gått lång väg och är trött», hade han ock
frågat sin värd; men i samma ögonblick sjönk
hans huvud bakåt. Blodet forsade ur näsa och

s

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 11:58:50 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forbfac/1924/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free