- Project Runeberg -  Före Giftermålet /
132

(1901) [MARC] [MARC] Author: Ola Hansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 132 )

»Ja ja,» suckade Holm. »Tempora
mu-tantur, Karin, et nos in illis.»

»Det är väl latin.»

»Ja, det är latin, Karin. Det vill på
svenska säga så mycket som: människan spår
men Gud rår. Ser Karin, det rena förnuftet
har två dödsfiender, nämligen den mänskliga
lidelsen och det gudomliga ödet.»

»Doktor Holm blir så lärd.»

»Ja. Låtom oss alltså lämna detta
oangenäma ämne och helt hängifva oss åt
skymningsstundens behag. — Så, där är Sjödén
redan. Där ser Karin, hur det går, när jag
en gång vill njuta poesien i lifvet. Där
kommer alltid ett eller annat i vägen. Så har
det alltid gått. I hela mitt lif. Karin ser,
att det inte är min skull, att jag nu sitter
där som en på all poesi blottad man. — God
kväll, Ivar. Låt oss alltså få hörnrummet,
Karin. Och lite caloric och seltersvatten.»

»Och litet Hennessy, doktor Holm?»

»Alldeles riktigt ja, Karin.»

När Karin serverat det begärda och gått
sin väg, sade Gustaf Adolf Holm:

»Alltså!»

Därmed drog han en papperslunta upp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:38:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foregifte/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free