- Project Runeberg -  Andrew Johnson : Förenta Staternas president och striderna på hans tid /
134

(1880) [MARC] Author: Jean Schucht Translator: G. T. Rabenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hafva att förvänta större välsignelser än hittils. Slafveriets
afskaffande är en pant på, att dessa länder skola erhålla en
talrikare, industriellare och flitigare befolkning, hvilken i åkerbruk,
näringsflit och rikedom skall täfla med hvarje annan i Förenta
Staterna.» —

Senare delen i detta cirkulär, den som handlar om slafveriet,
länder hvarje statsman till ära, under det början innehåller många
motsägelser och står i strid med den förvärfvade erfarenheten. Ty
hela den forna historien lär ju, att striderna mellan nord- och
sydstaterna uppkommit blott och bart genom de senares
hersklystna, alldeles oförsonliga anda. På en försoning med dessa
människor kunde man således als icke tänka. Dessa hafva blott
underkastat sig den järnhårda nödvändigheten och skola åter
resa sig, så snart bandet blir slappare. Ja, under det jag
skrifver dessa rader, resa de redan åter hufvudet, röra på sig och
tala om motrevolution, om omgörandet af vissa förhållanden
genom en president af deras val och deras tänkesätt. Och
presidentvalet 1877, då den närvarande presidenten Hayes erhöll
blott en röst mer än demokraternas kandidat, har bevisat, huru
rörligt och mäktigt detta parti åter blifvit.

Johnson bedrog sig altså på sina för ingen försoning
tillgängliga landsmän. De måste ännu ledas med hårdt tilldragna
tyglar, såsom kongressen och med den flertalet af de sanna
patrioterna aktade det för nödvändigt.

Amendementet till författningen, hvilket upphäfver
slafveriet, erhöll den erforderliga majoriteten. Af de 36 staterna
röstade 27 för antagande, däribland de forna rebellstaterna
Virginia, Tennessee, Arkansas, Alabama, Louisiana, Nord- och
Syd-Carolina. Minister Seward förkunnade i följd däraf den 18
december 1865 att amendementet blifvit ratiftceradt af tre
fjärdedelar af alla staterna genom deras legislaturer och i följd däraf
erhållit laga kraft.
Det lyder såsom artikeln XIII af författningen:

»Hvarken slafveri eller ofrivillig arbetsskyldighet utom i de
fall, då det användes som straff för förbrytelser, om hvilka
ifrågavarande person måste öfverbevisas enligt rättens alla
formaliteter, får finnas till inom Förenta Staterna eller på någon
under deras jurisdiktion stående ort.» —

Såsom redan är sagdt, hade Johnson gjort sydstaternas
deputerades återinträde i kongressen beroende af detta
författningsamendements antagande. Men oaktadt detta nu skett, höll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:15:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forenstat/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free