Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
Om bergarters metamorfism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lavan förorsakar på omgifvande bergarter ganska
egendomliga förändringar. Deras struktur blifver prismatisk,
sprickfull, ofta tillochmed porös och slaggartad. Ved och andra
brännbara ämnen, som komma i beröring med lavan, blifva
delvis eller helt och hållet kolade. Kalk antager en kornig
och kristallinisk textur: han får utseende af kornig kalksten.
Kiselhaltiga bergarter förvandlas väl icke till bergkristall, men
de sönderdelas dock, hvarvid kiselsyran förenar sig med baser
till glasartade och porösa silikater. Ungefär samma sak
inträffar med leror, hvilka hopsmälta och vanligen antaga en
tegelröd färg.
På ett visst afstånd från beröringsstället uppstå genom
vattnets och värmets förenade inverkan kalkspat, arragonit,
zeolitharter och andra mineralier.
Omedelbart invid lavan antaga således de metamorfiska
bergarterna ett utseende, som vittnar om en stark hettas
inverkan. De äro oftast vattenfria, samt bära tydliga spår af
kalcinering, uppmjukning och tillochmed af smältning. Då
man i dessa bergarter finner vattenhaltiga silikater, karbonater
och mer sammansatta mineralier, är det oftast först på ett
visst afstånd. från beröringspunkten. Dessa sednares uppkomst
måste derföre tillskrifvas vattnets och värmets förenade
verkningar, och värmet upphör här att spela hufvudrollen.
Sådana vulkaniska bergarter åter, som basalt och trapp,
åstadkomma äfven metamorfiska verkningar, till hvilka värmet
något bidrager. Emellertid äro dettas verkningar temligen
inskränkta, och vattnet är i sjelfva verket det som här spelar
hufvudrollen.
Följande äro de metamorfoser, som i detta fall ega rum
i de omgifvande bergarternas struktur och mineralogiska
sammansättning.
De sönderfalla i mångsidiga, mer och mindre regelbundna,
tillochmed prismatiska stycken. Isynnerhet antaga kollager,
sandstenar och leror en prismatisk afsöndring; och äfven kan
detsamma inträffa med fältspathaltiga bergarter, ja äfven med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
