Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de då Konung Magnusi, att han borde sörja för sin Broder
Thorer, emedan han ej af Harald hade art hoppas^ nagon
ynnest# Då Thorer jämte en vid namn JRef framträdde,
befallde dem Magnus, att de skulle dölja sig i en nära
belägen skog, till dess defsnart erhöllo underrättelse om
hans död, och då genast begifva sig till Sven, samt först
underrätta honom att Magnu$ vore sjuk, och säga sig
skickade till honom, så att han mätte tro att Thorer vore af
honom s!s,om Broder så förtrodd i hans ynnest, som han.
i ett dylikt fall skulle hafva önskat sin egen Broder.
Der-efter skulle de berätta, att han genom testamente
öfver-lemnat honom Danmark med all sin rätt, emedan han
framför alla önskat honom till sin efterträdare, hvilket de
sas om vittnen skulle intyga. Thorer och Ref lydde
genast denna befallning, begäfvo sig till skogen , der de
snart ifrån lägret hörde säkra tecken till Konungens nyss
inträffade död (1047.) Harald hade imedlertitf låtit
bevaka dem, men de undkommo hans posteringar, och,
anlände med dessa tidningar vid Helge å till Sven, hvilken just
då var i begrepp att resa till Sverige. Han svor dä en
ed, att aldrig mer öfvergifva Danmark, dit han genast
återvände.
p Harald sammankallade genast den Norrska Krigshären
och förklarade, det han föresatt sig att med hela sin
styrka gå till Viborg, och der till Tings samla Danska
un-dersätare för att blifva deras Konung: Han skulle snart
med vapen lägga landet under sin lydnad; ty efter
iVIag-ni död tillföllo honom Danmark och Norrige med lika
arfsrätt. Då han härtill påkallade Norrmännernas hjelp,
lofvade han att Danmark hädanefter beständigt skulle er»’
känna Norriges öfvervälde. Einar svarade då först, att
han ansåg sig långt mera förbunden att besörja1 Magni
be-gcafning, och föra hans lik till hans Fader den Helige
Olof i Throndhjem, än att utan skäl inkräkta andra Fur-’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
