Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1611—1718 - Censuren - Prenumeration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig. 1600-talets ortografi var fullkomligt anarkisk.
Visserligen bestämdes stavningen ej av boktryckarna, som i de
flesta fall voro tyskar, utan av varje tryckeris corrector,
men dessa tyckas aldrig hava reflekterat över lämpligheten
av en stadgad ortografi, och samma ord stavas därför ofta
på en mängd olika sätt. Den enhetssträvan, som
kännetecknar Karl XI:s och Karl XII:s tid, gjorde sig emellertid
gällande även på detta område, en särskild ortografisk
kommission nedsattes, och utan något formligt beslut blev dess
förslag antaget och följdes vid korrekturet till 1703 års bibel.
Då en boktryckare sedan använde en olika stavning i ett
arbete, som skulle censureras, ålades han av Kanslikollegium
att »föllia den wedertagne orthographien uti den stora nya
Bibelen». Efter detta blevo också korrekturen bättre och
tryckfelen färre.
Prenumeration.
En ytterligare svårighet för den tidens förläggare var, att
man saknade en författar- och förlagsrätt. Begärliga arbeten
trycktes därför om av än den ene, än den andre, och enda
sättet att skydda sig mot dylika tjuvtryck var att skaffa sig
ett privilegium på boken. Ju mera vi närma oss 1600-talets
slut, dess talrikare bliva dessa privilegier. Men mycket
ofta våga förläggarna att sätta sig över dem, och först
genom censor librorum blev det någon mera ordning inom
bokmarknaden.
Den mest koncentrerade bilden av denna tids litterära
förhållanden får man emellertid av ett förslag, som Urban
Hiärne framställde och som finnes bevarat i ett mig
veterligen unikt tryck i Palmsköld vol. 332. Han börjar med att
skildra det litterära armodet i Sverige i motsats till
rikedomen i andra land. På svenskarnas ringare begåvning kunde
detta ej bero, utan på yttre orsaker. Papperet måste inför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
