Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiden 1718—1810 - Det fixa bokpriset - 1700-talets bokhandel före 1756
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bokstäfwer». För detta extra arbete ville han hava särskilt
betalt (R. A. Kanslikoll. Ink. Skriv. E. XXII, 9).
Tvisten rörde sig således om, huruvida Carlbohm skulle
trycka även den andra delen för det i kontraktet stipulerade
priset, vilket Boktryckeri-Societeten ansåg ogörligt, men icke
därom att Carlbohm fordrade 48 daler kpt. arket, vilket var
ända till åtta gånger den 1759 fastställda normaltaxan. Då
ärendet förekom i kanslikollegiet (den 8 december 1767),
ansåg man där, att själva huvudfrågan borde avgöras av
vederbörande domstol, kämnersrätten, »och beträffande
boktiycke-rielönerne i allmänhet samt prisernas reglerande på tryckta
skrifter wille Kongl. Collegium sig sådant särskilt företaga».
Några dylika särskilda åtgärder blevo emellertid aldrig
företagna, och protokollen för 1768 och 1769 innehålla intet
vidare i denna sak. Ej heller har jag i
Boktryckeri-Socie-tetens handlingar funnit något ytterligare härom.
Vederbörande tyckas således själva hava insett omöjligheten av att
reglera prisen inom ett enda yrke. Men naturligtvis voro
dessa försök alltid ett hinder för en fri förlagsverksamhets
utveckling, och ännu så sent som 1795 förekom ett bråk om
priset på Svebilii katekes.
lyoo-taLetd b o kh a nd el före 1^6.
Ännu ett hinder för 1700-talets förlagsverksamhet var
bokhandelns oordnade tillstånd. Mig veterligen funnos vid
frihetstidens början inga fasta bestämmelser om bokhandeln,
och tvenne stridiga principer synas här hava brutit sig mot
varandra. Ä den ena sidan var man angelägen om, att den
utländska litteraturen skulle bliva bekant i Sverige, men å
den andra var man nästan mera intresserad av att hindra
»skadliga» böckers införande. Den förra principen
tillgodosåg man genom att giva utländska bokförare rätt att tullfritt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
