- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Första Delen. Från och med Kant till och med Hegel /
20

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kants esthetiska åsigter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Första Kapitlet.

Knuts esthetisäa åsigter.

Kant 1) har wisserligen icke uppställt något esthetistt system;
men han har, såsom Hegel säger, «uttalat det första förnuftiga ord
om skönhet." Han har fastställt flera orubbliga lagar för esthetiken,
och hans undersökningar om det sköna och konsten innehålla så be-
tydelsesulla winkar, fä djupa aningar, att en framställning af hans
åsigter kan med skäl anses som den lämpligaste inledning till den
moderna esthetiken.

Kant bröt, säfom bekant är, för den silososista forskningen en
ny bana, hwilken i allmänhet utmärker sig genom deß idealistiska
rigtning. Liksom han i teoretiskt och praktiskt hänseende sökte att
motarbeta sin tids empirism och äterwäcka andan för en grundligare
forskning, så gas han äfwen inom esthetikens område uppslaget till
en mera ideel uppfattning af det skönas wäsende, än som före ho-
nom warit rådande. För att emellertid med någon grad af klarhet "
kunna framställa Kants esthetista åsigter, måste wi tillse, hwilken
plats det skönas begrepp i hans system intager, hwilket äter gör

1) Immanuel Fant war född i Königsberg den 24 April 1724,
uppträdde 1755 som akademisk lärare, blef 1770 professori logik och
dog den 12 Jebr. 1804. Hans första studier woro naturwetenskapligaz
frän dessa leddes han in pci filosofien, det han genom sitt system gjorde
epok. Hans hufwudwerk äro: Kritik der reinen Vernunft 1781; Prolego-
mena zu einer seden künftigen Metapbysik 17833 Grundlegung der Me-
taphysik der Sitten 1785; Kritik der praktischen Vernunft I788z Kritik
der Urtheilskraft 1793. Det sistnämnda arbetet, jemte hans "Beobach-
tungen über das Gesühl des Schönen und Erhabenen,« innehålla hans
esthetiska åsigter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 13:08:21 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fornamesth/1/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free