Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Det natursköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dec natursttlnm 129
till den synbara skönheten; ty de klingande ljuden, uppkomna
genom mekanisk inwerkan, förblifwa isolerade och förbinda sig
icke till en nr inre lagar sjelfständigt sig bestämmande ordning.
2. Den organiska naturens skönhet.
A. Wäxtrikets skönhet Det organiska är en sjelfwerks
sam enhet, som förivandlar den oorganiska naturen till sin egen-
dom och bygger af den sina artikulerade bilder. Wåxten är
det första lefwande individuuln och dermed äfwen den första
sammanfattande medelpunkten för all hittills sramstäld skönhet.
Ljus, luft, watten och jord förlvandlar wäxten uti ständigt krets-,
lopp till sina egna safter och bygger as demsin gestalt, som är
ett helt af organet-; den förnyar ständigt denna gestalt, utlvidgar
den till ett wifzt mått och alstrar nya individer. Wäxtens hela
yttre wisar ögat ett sugande, andande, saftförande wäsende, som
gör den oorganiska naturen till sitt objekt och stoff. Men det
organiska år dock i wåxien endast på sitt första och torftigaste
sätt förwerkligadt. Plantan är orörligt fängslad wid jorden
samt oupphörligt upptagen af närings- och alstrings-processen.
Hon wisar bilden as saftig och ursprunglig friskhetz lif behöfwer
åskådaren icke låna den. men wäl själ. Då emellertid till wåxi
tens wäsende hörer, att hon, utan känsla och medwetande, är
bunden wid den oorganiska substansen, så måste denna medwetss
löshet öfwerflyttas äfwen på deß lånade själ; och det-före synes
oß wäxten hemlighetsfull, erinrande om menniskosjälens dunkla
tillstånd: om sömn och dröm. Genom sin lifsproceß och de
öden, hwilka hon genom tillfälliga inwerkningar är underkastad,
erbjuder plantan deßutom många jemförelsepunkter med menni-
skolifwet. Wåxten kan betraktas ur synpunkten af alla det skö-
nas grundformer.
» Wärtens gestalt wisar sig i allmänhet som en motsats
emellan den lodrät-uppstigande linien och den från denna linie
i mer eller mindre skarpa winklar utskjutande horizontela linien.
Den förra ser man i stängel och stam, den senare i grenarna
Ljunggren, Esthet. System. Il.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
