Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Det natursköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 Det uaturstöna.
sig sjelf, blir "söndersliten" och slutligen blaferad. Hwarken godt
eller ondt framträder i pregnant form, sällskapslifwet blir flackt
och osasnt, sinligheten blir lystenhet, man stäms för att wara
glad, det afsigtliga upphäfwer all njutning. Revolutionen bort-
tog frän kulturformerna rococostilens utwäxter, och numera hersta
fullkomlig kalhet, fattigdom, smutsig färglööhet, ett famlande
upptagande af äldre former. En mängd nya uppfinningar
(maschinen, ångan) göra det personliga arbetet mera öfwerflödigt.
J detta armod uppsöker skönheten begärligt de fä, merendels i
förruttnelse stadda och förswinnande spillrorna af objektiva lifs-
former i nutiden eller ock häller den sig till det komiska i sjelfwa
armodet. Då likwäl detta stoff är sparsamt, fä flyr hon till
det förflutna; men- dä nutiden har för litet form, kan icke heller
det förslutna blifwa skönheten till lefwande bild. Medwetandet-
om alla dessa olägenheter wärer dagligen. De kunna endast
afhjelpas genom sann frihet, ty endast den bringar skönhet.
Den politiska reformen måste äfwen wara en social, ty folkets
armod är en af hufwudorsakerna till formernas förstörande;
subjektet mäste återinföras i en objektiv lifsform, omedelbar-beten
återställas, och en bildning tillwägabringas, sonc äterwänder till
natur. Dä stall med den sanna friheten äfwen sköna kultur-
former fraittalftras. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
