- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Andra Delen. Vischers system /
291

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Målarekonsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mälarekonsten. 291

är en följd as en handling, ehuru dock — och derigenom skiljer
sig denna bild frän den dramatiska — personen icke från det
walda ögonblicket omedelbart gär öswer till handling, utan åskå-
daren kan med psykologiskt intresse wid honom dröja och iakt-
taga själsuttrycket säsom en inre reflex af den werkan, som de
i situationen liggande motiverna göra på hans sinne. Sädana
bilder äro Lessings «Huß inför Concilium i Costnitz"; De-
laroches "Nap·oleon i Fontainebleau". J dessa situationsbil-
der kunna förekomma flera isigarer än i den rent lyriska bilden.
—"— Den tredje formen är den dramatiska bilden; den wäljer
den fulla spänningen straxt före den afgörande handlingen
(Delaroches "Edvards söner") eller ock det werkliga utbrottet
(Rafaels "Ananias", Rubens "Simson och Delila") eller
wisar slutligen momentet efter en«uppskakande handling, hwilket
gömmer i sitt sköte widare tragiska händelser eller redan har wisat
dem som närwarande (Delarocheö "Cromwell, öppnande Carl
Ixs likkista"). Bataljbilden hör äfwen hit, om sjelfwa den
afgörande spetsen wisar sig i en heroisk huswudgruppz men
denna medelpunkt är omgiswen af en sådan massa sigurer, fy-
siska krafter och kulturformer, att här ett episkt element starkt
griper in.

Beträfsande omfängsgraden, sä kan en historietafla icke
framställa en enda figurur historien eller sagan, utan att en
bestämd situation tjenar som motiv. Den dramatiska formen,
i hwilken alltidvdet afgörande momentet skall skarpt framträda,
fordrar en måttlig gruppbildning, den episka en rikare, den lyri-
ska en sparsammare. — Det subjektivt sublima och det tragiska
utweckla inom detta gebit alla sina former, och med den werkan,
de göra, förbinder sig werkan af det objektivt sublima och det
enkelt sköna. Det komiskas anwändning är inskränktare, men
deß högsta sorm, den fria, werldöhistoriska humorn, kan dock här
utweckla sitt djup. — Säwäl den plastiska, som den mäleriska
stylen kunna här fritt utweckla sig, ja historiemälningen är det
området, der företrädeswis kampen emellan dessa begge stylarter
försiggår-; och till motsatsen emellan dem sluter sig motsatsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/2/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free