Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S. Erik och hans reliker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
göra de alla därför, att det här i Sverige åter må blifva,
såsom det förr var i konung Eriks tid, en helig man,
som man här i landet dyrkar. Då var här ingen tull
eller skatt eller pålagor på bönderna, såsom det nu är,
och åter vilja de hafva rättvisa såsom i forna år.»
En återgång till S. Eriks tid var således upprorets
lösen, och det var i den formen, som den svenska
fosterlandskärleken först klädde sig. Det första svenska
rikssigill, vi fingo såsom ett uttryck för den vaknande
nationalitetskänslan, har också helgonkonungens bild,
och den latinska omskriften lyder: Sveriges rikes sigill,
S. Erik svears och götars konung.
S. Erik hade därmed blifvit något mera än kyrkans
vanliga helgon. Han hade blifvit svenskhetens egen
symbol, och då svenskarna sedermera under Sturarna
stridde för frihet och oberoende, var det framför allt
S. Eriks hjälp de åkallade.
Egendomligt nog fick Erikslegenden just inga
tillskott under medeltiden, utan i det stora hela höll man
sig troget till den tradition, som fixerats i den på
1260-talet nedskrifna legenden, och ökade till denna endast
med en samling mirakler, som i början af 1300-talet
antecknades af ärkebiskop Fulkos systerson Israel
Erlandi. Men i vissa klosterannaler och norska sagor
förekomma dock några enstaka uppgifter, som möjligen
härleda sig från den tradition, som utbildats före legendens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
