Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Upsalaroman från 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förhållandena i Upsala voro således något originella —
liksom biskopinnans språk.
Af handlingarna får man också det intrycket, att
»Ekmans kammare» alls icke var någon hemlig
mötesplats blott för von Christiersson och Greta Benzelia, utan
att den senare, som kände sig hemlös, ofta tog sin
tillflykt till dessa studentrum, där hon satt och pratade
med studenter utan att vilja gå ned och lägga sig. Den
6 mars hade Norrelius klockan 12 på natten i trappan
mött »Gustaf Benzel», hvarmed svårligen kan menas
någon annan än Gretas yngre farbroder, hvilken på
Norrelius’ fråga svarade, att han kom från Ekmans kammare
och att Greta var där; den 13 samma månad gick han
själf upp till Ekman, och denne tillstod då, att Greta
Benzelia varit där. En tredje gång hade han mött
studenten Gustaf Hartzell, när denne kom ned från Ekman
vid pass klockan 12 på natten. På Norrelius’ fråga
svarade då Hartzell, att äfven Benzelia var där, hvarpå
Norrelius bad Hartzell sköta sina böcker och låta bli
dylika besök. Därpå anmälde han Hartzell för dennes
inspektor professor Alstrin och klagade hos biskopinnan,
som emellertid tog så illa vid sig, att hon körde
Norrelius på dörren. Efter denna öfverläggning med
svärmodern begaf sig Norrelius till Ekman, som erkände,
att Benzelia varit uppe på hans rum.
Med kännedom om dessa för oss egendomliga vanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
