- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
10

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - INLEDNING - Det okända Sydamerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vad det vill säga att hugga sig väg genom urskogen, där
man blott kommer fram steg för steg med skogskniven i
hand, där allt land ofta är översvämmat under regntiden
och där man under torrtiden kan dö av törst. Urskogens
alla insekter skulle pina honom. Säkert behövde han inte
gå långt, förrän han förstod, att urskogarna äro bebodda.
Kanske skulle ett regn av pilar från osynliga fiender lära
honom, att ännu är inte det sista rödskinnsäventyret
skildrat. Några mil inåt urskogarna skulle han finna
vältrampade stigar. Följde han dem, skulle han komma
till jakthyddor, lägerplatser o. d., tills han hade turen att
finna någon indianby.

Sedan förstod han snart hela historien. Indianerna
ha förlorat de segelbara floderna, det ha de i regel gjort
för länge sedan, sedan århundraden tillbaka. Urskogarna,
de små bifloderna äro ännu i många trakter i deras våld.

När samme herre lämnade järnvägen
Madeira—Mamoré, skulle han ha frågat litet om Rio Pacanova, som
mynnar ut i Rio Mamoré ej långt från järnvägens
ändpunkt. Det är ingen betydande flod. Man skulle ha
berättat honom, att intill allra sista tiden ha flera personer
blivit dödade av vilda indianer, vilka troligen mången
gång hört ångvisslan från lokomotiven, när de jagat åt
järnvägen till.

Fortsatte han uppför Rio Mamoré till Quatro-Ojos
och därifrån red till S:a Cruz de la Sierra, skulle han
väl inte kunna tro, att nära denna betydande plats ännu
finnas vilda indianer. I urskogen mellan Rio Grande och
Rio Chimoré och i el Monte Grande mellan S:a Cruz och
missionerna i Guarayos ströva likväl horder av
sirionoindianer,[1] vilka där nästan årligen göra överfall på de
vägfarande. Högst hundra kilometer från denna stad, som
är den mest betydande orten på hela det bolivianska
slättlandet, leva sålunda till de vita fientliga indianer. Samma
indianer förekomma i urskogarna inom ett mycket


[1] Dessa lära på senaste tiden delvis ha trängts mot norr av de från
Chaco utvandrade vilda tsirakuaindianerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:47:48 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free