- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
208

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. kap. I kanot genom chimaneindianernas land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppträder i en ytterst trasig skjorta. Ena benet är
instucket i ett byxben, och det andra är naket. Orsaken
till denna garderobbrist är den, att korna och oxarna
på gården ha ätit upp hans kläder. Hänger man här
ut en skjorta till torkning och ej passar på, kan man
vara säker på att få se den försvinna i en ox- eller
komage. Djuren äro otroligt begivna på detta underliga
slag av läckerheter, vilket jag tror beror på salthunger,
ty trots saltkällorna längre upp vid floden finnes här
intet salt.

Medan vi äro i Cosincho, komma några chimane- och
även några yuracáreindianer dit. När man ser dem
tillsammans, blir man frapperad av de förras sävlighet och
tröghet och de senares livlighet och arbetsfart. Mycket
olika se de ut. Chimane äro klädda i gråa, smutsiga,
fotsida hemvävda skjortor och försmå alla prydnader.
Yuracáre ha fina bastskjortor och äro grant målade samt
bära talrika halsband av frön och glaspärlor.

I sina gömmor ha yuracáreindianerna medfört ett par
grant målade festdräkter, som jag lyckas förvärva. Dessa
äro här avbildade (bild 99). Ornamenten på dessa
festdräkter äro ofta anbragta med trästämplar.

Det är inte lätt att få reda på varför
chimaneindianerna ha bränt sina hyddor. Några säga, att det beror
på att en medlem av familjen har dött. Vid sådana
tillfällen bruka de liksom många andra indianer övergiva
boplatsen och söka sig en annan, där de ej behöva frukta
den dödes ande. Sedan får jag reda på att det har varit
något uppträde mellan chimaneindianerna och nybyggarna
och att en av de senare blivit slagen. Orsaken till detta
har varit de vitas upprepade övergrepp och stölder.
Indianerna ha nu tröttnat och lämnat Rio Maniqui och
begivit sig till övre Rio Apére, där inga vita bo. Där få
de vara i fred åtminstone en tid. Lyckligtvis för mig
ha inte alla chimane utan blott några familjer lämnat
dessa trakter.

Chimane, som tala en med mosetenespråket mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 15:47:48 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free