- Project Runeberg -  Forskningar och äventyr i Sydamerika /
332

(1915) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 25. kap. Hos pauserna- eller guarayúindianerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Pauserna äro magra och småväxta. De ha smalt,
snipigt ansikte, stor spetsig näsa och låg, sluttande panna.
Hudfärgen är grågulbrun. Håret är mörkbrunt, på flera
individer starkt, vågigt eller lockigt. De små barnen ha
ljusbrunt hår. Pauserna synas vara mycket godmodiga
men misstänksamma. De bli både förvånade och glada,
när man visar dem en smula vänlighet. Det är inte så
underligt, ty de ha just inte rönt vänlighet från de vitas
och de svartas sida.

År 1741[1] gjorde guldgrävare en expedition från
Måtto Grosso. De träffade på de krigiska »guaraiu-tá»,
som antagligen voro pausernaindianer, vilka, som nämnt,
kalla sig guarayú. Guldgrävarna förde hem prov på guld,
som de funno. År 1743 gjorde de en ny expedition,
träffade på amióindianema, som de fullständigt besegrade.
När guldgrävarna fortsatte vidare, blevo de tvingade av
de talrika guazaitéindianerna att återvända samma väg,
som de kommit.

Ännu på slutet av 1870-talet var pauserna en ganska
betydande stam, som hade flera boplatser och mycket
betydande odlingar.[2]

På 1890-talet förde en herr Franco ett stort antal
pauserna bundna till S:a Cruz de la Sierra. Dessa hade
han fångat på det skoningslösaste vis och ämnade sälja
dem till slavar. Myndigheterna lära likväl ha förhindrat
försäljningen. De skänkte i stället bort dem. Så mycket
är visst, att de aldrig kommo hem igen. En brasilianare
lär även ha sålt en hel del pauserna till Rio Beni.
Svåra epidemier ha härjat bland detta olyckliga folk.

År 1893 besöktes de av don Cristian Suarez Arana,
som har berättat för mig, att då härjade bland dem en
mycket svår epidemisk bröstsjukdom. På kort tid hade 27
personer dött. Medan Suarez Arana var där, dog en
kvinna av blodstörtning.

Nu äro pauserna helt få. Vid Orikoripe bo åtta


[1] Jose Gonsalves da Fonseca Navegacåo etc. sid. 131.
[2] Severiano da Fonseca. Viagem etc. Vol. 2, sid. 167.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 03:06:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/forsksyd/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free