Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 30. kap. Huanyamindianerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av don Cristian Suarez Aranas tjänare. Dessa ha även
kommit ut till en gummibarack vid Rio Blanco, en annan
biflod till Rio Guaporé, där flertalet dog av någon
sjukdom. Dessa indianer skildras som småväxta och ovanligt
ljusa. Såväl mulattens tjänare som huanyamindianerna
påstå med bestämdhet, att de ha stenyxor med
skafthål, vilket, om det är sant, är av utomordentligt stort
antropogeografiskt intresse. Stenyxor med skafthål, d. v. s.
yxor, gjorda så, att yxskaftet träs igenom stenen, äro aldrig
funna i hela Amerika, men äro, som bekant, allmänna
i gamla världen. Finner man sådana yxor hos en enda
stam, oberörd av de vitas kultur, boende i hjärtat av
Sydamerika, har man ett exempel på att en svår och viktig
uppfinning gjorts självständigt av primitiva folk på tvenne
vitt skilda platser på jorden, ty man kan ej tänka sig,
att denna idé vandrat frän gamla världen till det centrala
Sydamerika utan att lämna spår efter sig annorstädes inom
hela kontinenten. Otroligt är det även, att creném i sten
kopierat någon från de vita erhållen yxa av järn. För min
del skulle jag gärna ha bytt bort hela min mycket vackra
huanyamsamling mot en enda yxa med skafthål från creném.
Dessa indianer äro fiender till huanyam. Mellan deras
och huanyams område var förr en bred väg, prydd med
fjädrar, upphuggen. Efter det olyckliga besöket vid Rio
Blanco vet man ej, var dessa indianer bo.
Don Cristian Suarez Arana har berättat mig, att
creném äro mycket ljusa till färgen, välväxta och av normal
kroppsstorlek. De bruka slå sig för bröstet och säga
»casiquias».[1]1 Han sade, att deras pilar mycket likna
pausernaindianernas. Några sådana fick jag som gåva av
mulatten. De äro identiska med pausernaindianernas så
när som på materialet. Pausernaindianernas pilar äro av
pilgräs, crenémindianernas av fin bambu. Även ett lerkärl
har jag förvärvat, som påstås vara från creném (bild 176).
Gummiarbetarna ha berättat mig, att dessa indianer i sina
hyddor ha massor av stora, tunga lerkärl. Deras odlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
