Forskningar och äventyr i Sydamerika / 427 (1915) Author: Erland Nordenskiöld Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 30. kap. Huanyamindianerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nät och kläder. Snålt har han betalt dem för det myckna
gummi, de tappat åt honom. Stenyxor äro numera
fullständigt ur bruk här. Verktyg av gnagaretänder (bild
200) och fiskkäkar[1] använda de ännu allmänt. Någon
kniv av bambu såg jag ej. Dylika använde de ännu,
när Hasemann lärde känna dem.

Bild 203. Ställning i hyddan att lägga upp saker på. Huanyam.

När huanyam fått järnverktyg och ha sett, huru
negrer och mulatter bo, ha de förbättrat sina hyddor. Till
varje boplats hörde förr två typer av hyddor, en större,
öppen hydda, där man vistades under dagen, kokade mat
o. s. v., samt en mycket tätt byggd hydda av palmblad,
där man kunde sova skyddad för myggor. Den senare
hyddtypen håller på att försvinna, då flertalet huanyam
fått myggnät av mulatten. De större hyddorna ha
numera en takås med stöttor. Vi se en sådan hydda under
byggnad på fotografien sid. 429. Ursprungligen voro de
annorlunda byggda, såsom teckningen (bild 204) angiver.
De små sovhyddorna äro konstruerade på ungefär samma
sätt fastän med gavlar. Ingången är på gaveln. Den
är helt liten, så att man måste krypa in på alla fyra. Den
stänges på natten med en dörr av palmblad. Taket går
överallt ned till marken.

Bädden i hyddan är hängmattan. Den är i regel av
bomull, någon gång av bast. Hängmattan tjänar även till
stol. Någon gång ser man en sittpall av en typ, som har
en ofantlig utbredning i hela Sydamerika.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>