Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 40. kap. Bolivia, indianerna och världskriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frågade mig en gång en man här: »Är Europa en stad i
Paris?» Det var naturligtvis en alldeles obildad man, men
det hindrar inte, att vad han sade är ganska betecknande.
Inte minst för dem, som knappast känt en fransman eller
fransyska, äro dessa omstrålade av en nimbus av elegans.
Fransmannen har otvivelaktigt en stor förmåga att förstå
sydamerikanarna och att bli förstådd. Till Bolivia har
detta hemkära folk sänt ytterst få emigranter, de ha
därför aldrig blivit så många, att de blivit besvärliga.
En annan orsak till sympatierna för Frankrike är
den, att fransmännen blevo slagna 1870—71. Många
människor känna naturligt nog sympatier för den svagare,
den besegrade. Och man förstår, att ett andra
nederlag...
Man tycker å andra sidan ej om tyskarna. De äro
för duktiga, för målmedvetet arbetsamma. På ett par
årtionden ha de lagt under sig större delen av handeln
i Bolivia. Landets egna söner ha ej kunnat ta upp
konkurrensen med dem, och det ligger mycken sanning i
vad en stor boliviansk estanciero sade till mig om S:a
Cruz de la Sierra:
»Först bodde indianerna vid torget, sedan kommo
vi, och då flyttade indianerna till utkanterna, och vi slogo
oss ned vid torget. Så kommo tyskarna och slogo sig
ned vid torget, och då blev det vår tur att flytta till
utkanterna.»
Inget folk vill flytta till utkanterna i sitt eget land,
därför äro tyskarna ej omtyckta. Engelsmännen ha även
de skaffat sig stort ekonomiskt inflytande i Bolivia, men
det märks inte så mycket av den stora allmänheten, ty
de bygga järnvägar, exploatera gruvor o. d. och
konkurrera ej såsom handelsmän med landets egna söner,
som också tycka om handel, fastän de ej förstå yrket
så väl som tyskarna.
Något, som mycket bidragit till den antityska
stämningen i Bolivia, är kreditsystemet. Människan är nu
så beskaffad, att hon inte tycker om den, hon lånar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
