- Project Runeberg -  Fosterbröderna /
90

(1942) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

läge. Men att spilla ett enda, blott ett halvt ord på den råa
människan, därtill kunde han ej förmå sig. Tigande stoppade
han i fickan borgensförbindelsen, vilken han med stor möda
förskaffat sig och som nu tjänade till intet, och gick sedan
med tillkämpad hållning till dörren, ut genom förstugan och
ned på gården, där han mötte den återvändande tingspro-
cessionen. Lagmannen hälsade med en djupare bugning än
vanligt, baronen däremot helt flyktigt. Hans häst stod ännu
sadlad, och han var just i begrepp att svänga sig upp, då han
erinrade sig att fodret, varmed hans gunstling fröjdat sig,
ännu icke var betalt. Hastigt kastade han tygeln om staketet
och skyndade in i gästgivarestugan för att göra upp. Sedan
han åter kommit ut på gården och, utan att se varken till
höger eller vänster, ämnade sig fram till stället, där hästen
gnäggande väntade, lade sig en hand på hans axel, och en
ödmjuk röst yttrade: — Om förlåtelse, att jag är så när-
gången och på det här sättet stör herr baronen men notarien
bad mig för all del laga, att herr baronen fick detta, förrän
han satte sig upp!

Karl vände sig om, och vid hans sida stod, i vördnadsfull,
lutande ställning, med ena handen som vanligt på bröstet,
den beskedlige Lidner och räckte honom en pappersremsa,
den han höll i den andra. Bladet innehöll endast dessa med
blyerts i brådska tecknade ord:

”Om herr baronens tid medgiver att i mitt rum avbida slu-
tet på de mål, som i dag äro utställda, så hoppas jag på den
lyckan att kunna bidraga till en lugnare sinnesstämning än
den, som nu bemäktigat sig herr baronen.

Högaktningsfullt
G. Bundler.”

En skimrande ljusstråle flög över Karls drag. — Jag
skall låta sätta in min häst, och sedan, om jag får be herr
Lidner visa mig vägen till notarien Bundlers rum, blir jag
mycket förbunden.

— Ödmjukaste tjänare!... Lidner bugade sig vördnads-
fullt ... Han var den mest tjänstaktiga och vänliga människa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:50:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fostbro/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free