Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1. Skaldestycken af svenska skalder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu &ter en störtvåg, en rasande, som
Bortspolar, likt flarn, båd’ julle och bftt;
Ett redlöst vrak drifver skeppet om
Och fylles af hädelser, böner och gråt..
I kapp med åskans och vindens tjut
Man nödskott d&na i natten hör;
Men ingen lots vågar mer sig ut,
Och nödsignalen i stormen dör.
Då fräser en blixt ur molnen ned
Och visar i fjärran ett hotande skär.
Ohoj! Hvad syns der, å den skumma led? ...
Ett skepp för fulla segel det är.
Det dundrar och blixtrar i himlens sky,
Det blixtrar och dundrar från vrakets bog;
Vildt nödrop blandas med stormens gny —
Den nattlige seglaren hör dem nog.
Den nattlige seglaren hör dem väl,
Hur hafvet än brusar och stormen gnyr;
Men hvem är väl han (Gud skydde livar själ!)
Som rakt emot vind och vågor styr?
Nu kommer han, kommer likt hafvets örn;
Hvart segel är svart som ett bårtäcke. Se!
Ett grinande benrangel ståndar i förn. —
Ve, det är den flygande holländarn, ve!
Mot vraket han ilar, som om han i qvaf
Vill segla de arme (högt skallar ett skri);
Men plötsligt han faller från kursen af
Och jagar med spökskeppet dem förbi.
Förbi dem han jagar med gräsligt sus,
I midnattens hemska, förfärande tid.
När morgon kommer med dagens ljus,
Då hafva de kämpat sin sista strid.
När morgonen kommer med ljuset igen,
De skeppsbrutne sofva på hafvets grund;
Men den flygande holländarn seglar än —
Och seglar till verldens yttersta stund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
