Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lades i April 1869 af en sv&r eldsvåda, efter hvilken den raskt rest sig,
en pånyttfödelse för hvilken staden i ej nnga mån har tacka den för några
få år sedan öppnade IVövi-Ludvika-banan.
Vestmanland år den provins, som j&mte N&rike kan berömma sig af,
att först hafva haft en järnbana inom sitt område, nämligen
Örébro-Dylta-Norsa-banan, som öppnades 1856, hvarefter ör&ro-Arboga-banan uppläts
till allmän trafik 1857. Sedan dess har Vestmanland fått en mängd
järnvågar, bland hvilka de förnämsta äro Norra stambanan, hvilken genomlöper
landskapets norra del, samt Stockhobn-Vesterds-Bergslagsbanan, hvilken
genomgår den södra delen och genom en sammanbindningsbana, Sala-Tillbergabanan,
står i förbindelse med Norra stambanan, vidare Frövi-Ludvika-banan;
Vikern-Mockeln; Nora-Karlskoga; Vestmanland-Flen- Oxelösund, Arbog a-Köping, en
senare fortsättning
metallrikedom.
Den tillgång på järn, som antydes i namnet Järnbåraland, hvilket
redan vid kristendomens början tillades södra Dalarna och norra Vestmanland,.
torde likväl vid den tidtn mest hafva bestått i beredning af myrmalmer.
Det beredningssätt, som af våra äldsta förfäder användes vid järnmalmens
bearbetning, eller Osmundssmidet — hvilket af några till och med anses
icke ursprungligen hafva varit annat än den gamla metoden att utsmälta
järn ur myrmalm, bibehöll -sig temligen ’allmänt ända till början af Gustaf
den förstes regering, och tackjärnsblåsningen var då endast försökt på några
få ställen. “Osmundstillverkningen år i jämförelse med alla andra järn
beredningssätt till sin rratur så enkel, att den utan tvifvel kan tillerkännas en
ganska hög ålder i Sverige, liksom den hos alla folkslag, hos hvil ka en högre
kultur ej föregått järnets allmänna bruk, varit första steget till
järnhand-teringen. Skogseldar, eller tillfälligt hopade vedmassor, nedbrända på en
järnhaltig grund, skulle i Sverige snart anvisa möjligheten att med konst
nya tidens nyttiga [-kommunikationsmedel-]
{+kommunikationsme-
del+} tillkommit för
bergslagernas skull,
och vid gynsamma
konjunkturer skola
verka som kraftiga
pulsådror för
spridande af denna orts
106. Mjrjorda grilning. 108. Smide.
107. IfyrUistcr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
