Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla andra samma sätt att gå till väga. Så t. ex.
hålla de värdeteorien för en princip, enligt hvilken den
egendomslöses hungermoral tillämpas och därvid för
till socialistiska fordringar. Socialismen kan blott
ironiskt tillropa dem: I liknen den ande, som I begripen,
men icke mig.
Kort sagdt, värdeteorien är ingalunda någon
fram-tidsmusik; den är den bittraste nutid. Såsom dess
teoretiska uttryck är den vilkoret för dess grundliga
förstående. Men just därför skulle den kunna vara
oriktig, utan att verkligheten däraf altererades. Om
jag nämligen påstår, att värdeteorien är falsk, så skulle
jag därmed intet annat göra än konstatera, att enligt
min subjektiva mening vore detta försök att teoretiskt
förklara vissa ekonomiska fenomen och fakta misslyckad;
men därmed egde dock de där fakta, alltjämt
oförsvagade, bestånd. Så t. ex. skulle i och med värdeteoriens
upphäfvande äfven förklaringen af mervärdets uppkomst
omintetgöras, men alldeles icke mervärdet sjelft, som
ju är ett iögonenfallande, af hvarje teori oberoende,
allmänt kändt faktum. Om jag också förkastar
atomteorien, så skulle dock kväfve och syre i samma
förhållande förena sig till vatten. Fakta foga sig icke
efter något teoriens maktspråk, utan tvärtom teorierna
efter det maktspråk, som dikteras af fakta. Därpå beror
det, att vetenskapen öfver hufvud taget har en historia.
Det faller oss naturligtvis icke in, att härmed
upp-gifva värdeteorien, vi förfäkta snarare energiskt dess
riktighet. Den har framgått ur ekonomiska fakta, och
emedan den är i stånd att förklara alla dessa, så måste
vi med logisk nödvändighet erkänna den. Man fattar
således den ödets ironi, som drabbar många
Marxkritiker, i det att de, fullständigt utan aning om betydelsen
af ett sådant medgifvande, berömma det Marx’ska
systemets stränga följdriktighet och tvingande logik.
T. ex. professor v. Sy bel:*) ”Träffande och bevisande
*) H. v. Sybel: “Die Lebren d. heutig. Sozialismus u.
Kommunismus. Bonn 1872.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
